Aaah, ännu en *host* ansträngande arbetsvecka till sin ände och man kan belöna sig själv för allt fruktansvärt slit med en kall i soffläge. Vänta nu - gjorde jag inte det igår också? Och... eh... i förrgår, och i onsdags... Hmmm... Det är ett hårt liv.
Har dock gjort en iaktagelse angående den senaste tidens lättjepeak (well, sitt du i veckor på en fesen pall bland flyttlådor och utan vettig belysning på 92 kvadrat plastmatta utan att "ge dig hän" en aning - I dare you!) och det är att ens upprätthållande av hyffsat smärt och vital fysik numera hänger på en extremt skör tråd! Eftersom man varit konstant upptagen med en massa flytt/sälj/renovering/inredningsskit så har träningsrutinerna (tillåtits) blivit rejält uppfuckade. Efter bara några veckor med sporandisk motionering samt obefintligt med ölbuk- och manboobskontrande övningar börjar kroppen revertera till någon form av Eastbound & Down-Stevie skick. Det är problemet med mig när jag blir lönnfet - det blir liksom ingen John Goodman/Leif GW-mässigt myspondusfläsk, utan som att du stretchar ut en säl till 1.89. Lång, konturlös och droppformad. Vansinnigt ohett. Bara att ge sig ut i löpspåret och flaggelera mig själv tillbaka till någon sånär undernärd-R&R-chic omgående, innan permanenta men uppstår och sexliv reduceras till en flåsande missionär med lampan släckt en gång i halvåret. This. Shit. Does. Not. Fly.
Hö, hö, bla, bla. Får inte till de sedvanligt billiga humorpoängen i afton känner jag. Det blir sådär flåshurtigt ung-Aftonbladet-krönikör-"fräckt". Ugh. Men jag har ju gett mig fan på att kväka ur mig lite text per dag för att massera hjärnbarken och få igång lite flyt igen, så bare with me...
Jag var förövrigt inte helt useless idag utan gjorde första plugginsatsen på säkert två månader! Makalöst. Hade planerat att börja förberenda mig inför dagens seminarium redan för tre dagar sedan, men y'know; slösurfande, navelluddskategoriserande och ölläppjande var helt enkelt tvunget att prioriteras. Tre dagars förberedande reducerades till tre timmars innan mitt samvete till sist fick bryt, örfilade upp mig invändigt och välte mig ur soffan. Gick som på räls. Kniven mot strupen och den semi-gamle still got it. Visade sig att kursen faktiskt är rätt intressant. Synd bara att man aldrig börjar i facking tid så man kan fördjupa sig i lugn och ro utan att känna deadlinen flåsande i nacken. Men, men, snart är det över hursomhelst.
Morgondagen erbjuder 30-årsfest hos Vicious V och Tiny T. Första "storfesten" på månader. Ljuvt. Jag planerar att åka bergbana i mina egna synapser. Peace out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar