Under skynket en glimt

Trots ett visst självförakt för att jag presterat fuck all studiemässigt idag så har det varit en bra dag. Startade med att softa kvar i sängen en halvtimma efter det jag vaknat, varpå förmiddagen spenderades under filt i soffan med Leffe GWs "Den döende detektiven". Har svårt att hålla mig ifrån den. Uppenbarligen. Molande spänning.

Runt middagstid (det vill säga mitt på dagen c:a 13:00, och inget annat) dök Enz brycha Betong Fil upp. Han var här för att extraknäcka hos Enz på kvällen. Det dinerades grillad kyckling och pommes, softades vid TV, varefter vi gick ner på stan och till sist hamnade på ett gemytligt och rustikt fik. Känns som ett potentiellt stamhak. Blev nån timmes häng innan vi traskade iväg mot Enzlerts kungadöme och det hägrande arbetet.

Kvällen blev sedan helt klockren. En löprunda med solnedgången som backdrop och Jacobites i lurarna, en lång och varm dusch och sedan Enz hembakta bröd med leverpastej och inlagd gurka, samt ost och paprika. En tjeckisk öl till det och Stefan Jarls dokumentär om Bo Widerberg. Helt magiskt. Att med enkla medel för en stund glömma all samtida glättighet; alla Aftonbladet-headlines, reality TV, DJs på topplistorna, socialt tafatta och arga unga män i kommentarsfält på nätet, Melodifestivalen, Alliansanhängare, och människor som läser inredningstidningar. Bara kropp och natur, simpla men gudomliga smaker och ett stycke kultur som greppar tag på riktigt och av goda skäl. Den här känslan infinner sig allt mer sällan. Är det åldern eller samtiden?

Appropå kvalitet - här har du nått trevligt från kommande Dylan-plattan. Trevlig helg.

I postorder skor och Algots kostym gör jag entré i stora stan...

Tvätt, studieundvikning och senaste avsnittet av "Pluras kök" bjöd förmiddagen på. Dang, jag suger fan stenhårt på disciplinfronten nu alltså. Nu när man behöver all karaktär man kan frambringa. Jättebebisen strikes again...

Vid lunchtid rattade jag der Panzer västerut för att luncha med Auto i hans nya hemstad Borås. Först lägenhetsinspektion (gammal och gemytlig boning), sedan dagens på det där indiska stället jag tjötat om tidigare (ljuvt idag med), olaglig körning kors och tvärs genom centrum, lokalisering av den där lätt gemytliga sjön som ligger vid norra ändan av stan, fika på nått ställe med italiensk tema, och till sist en folköl hemma hos Automannen. Good stuff. Nästa gång får det nog bli buss så man kan chillaxa med lite ljuva brygder på Bishops.



Väl hemma igen hade solen kikat fram och det blev det kraftgång längs med sjön med en Dave Kusworth-playlist i lurarna. Alla plattor mellan åren 1987-1991. Kan konstatera att det finns en hel del nuggets där. Jag är klart taggad inför den nya plattan som släpps till helgen. Fick förresten "Barroom Blues" 7" med Nikki Sudden idag, men har inte hunnit lyssna än. Två nya låtar inspelade på 2000-talet då Sudden hade en makaber formtopp (innan han kolade, det vill säga) - det bådar onekligen gott.

Nä, nu blir det säng + nått skönt att lyssna på. Peace out.

Hurtigt, nödigt och mintigt

Ytterligare en punkt på kompletteringslistan avklarad. Och lite förarbete inför nästa. Sprang dock på lite problem - behöver access till två artiklar som bara finns att köpa för typ $40 styck. Drog iväg ett mail till min handledare (som har tillgång till fler databaser) så vi får väl se hur det utvecklar sig. Kan nog nödlösa det hela genom en andrahandsreferens om så krävs, men det känns ju inte klockrent direkt...

Inledde annars dagen med att hänga på Enz upp i spåren runt halv åtta på morgonen för att springa femman på fastande mage. Brukar bli yr och skum om jag inte har käkat på dagen innan jag motionerar, men det var inget större problem idag. Höll istället på att skita på mig. That's right - här levereras inget annat än den obehagliga sanningen. Stort misstag att hurtigt studsa runt i skogen innan det sedvanliga toabesöket som vanligtvis brukar infalla strax efter frukost. Lyckades dock über-clincha mig igenom den sista kilometern och sedan vagga hem till befrielsen. Med nöd och näppe bör tilläggas. Enz hade bråttom hem så jag överlämnade dramatiskt lägenhetsnyckeln när vi sprungit i mål och deklarerade "go on, leave me... run dammit!". Men hon vägrade. Pure love... Sheesh. Vädret var i alla fall ljuvligt. Sol och lite dimma.

Fick annars "Lost in a Sea of Scarves" LPn med Jacobites idag. Snabba ryck indeed, jag köpte den på eBay i typ söndags. Den är den mintigaste begagnade plattan jag någonsin inhandlat. Ser seriöst ut som att den precis rullat av pressarna. Någon måste ha förvarat den orörd, insvept i sammet i ett syretält sedan den släpptes 1985. Den är en fröjd att skåda, särskilt eftersom omslagen är så otroligt snygga på Jacobites gamla originalvinyler. Allt är gjort för hand av Nikkis polare Dave Twist; loggor, minutiös textdesign och bildkollage. Till och med etiketterna på plattorna är underbara. Borde fota det hela för att visa, men det är "sent" och, öööh, whatever... Gonatt!

Regnarbete och plötsligt återfall

Regn + komplettering av exarbetet har denna dag bjudit. Är lite trögstartad efter de lediga dagar som njutits sedan onsdag i förra veckan. Har lyckats beta av ytterligare en punkt på den fempunktslista jag har tillhandahållits, men jag är lite osäker på vad examinatorn vill att jag ska göra. Först skriver människan att hon vill ha mer konkreta exempel, och sedan följer listan med fem punkter som hon vill ha åtgärdade. Vad jag inte fattar är om listan utgör de aspekter som behöver exemplifieras, eller om de är fem ytterligare "problem". Aldrig kan det vara lätt. Är väl bäst att jobba utefter det sistnämnda så gör man åtminstone inte för lite...

Kan ju annars bara konstatera att normal dygnsrytm egentligen är optimalt för undertecknad. Inga ångestdemoner under dagens plugg, och så var jag nästan färdig runt tvåtiden på dagen. Hann till och med att göra research inför nästa punkt på kompletteringslistan. Trots trögstart och en flackande uppmärksamhet. Har även påbörjat en Leif GW deckare samt hunnit med ett träningspass, en powerpromenad i regnet och senaste "True Blood". Känns som om jag har börjat återfå det jag tappade kondismässigt under de två och en halv veckorna i total träda. Uppskattningsvis har jag gott om tid på mig för kompletteringarna så förhoppningsvis behöver inte träningen fuckas upp till förmån för dataugglande den här vändan. Man-boobs och ölbuk behöver kontras, yo!

Beställde förövrigt Six Organs of Admittance-plattan "Compathía" tidigare idag. Ska ju tydligen vara Ben Chasnys "Nikki Sudden-platta" så nyfikenheten övermannade mig. Har även trillat tillbaka i en Sudden-period sedan jag läste ett gäng intervjuer med ovan nämnda Chasny där han gång på gång lyriskt hyllar den falsksjungande legendaren. Entusiasmen var uppenbarligen smittsam eftersom jag typ befann mig i en intensiv Sudden-hypnos tidigare i somras/våras och vanligtvis behöver minst något år mellan mellan mina maniska djupdykningar.

Det hela resulterade i följande vinylklipp online; Nikkis postumt släppta "Barroom Blues" singel, Jeremy Glucks "Looking For A Place To Fall" EP (med Sudden, Rowland S. Howard och Epic Soundtracks som kompband/låtskrivare), och den halvskumma tyska outtakes-plattan "Lost in a Sea of Scarves" med Jacobites. En hel del godbitar att se fram emot. Och sedan kommer det ju också en ny platta med Dave Kusworth nästa vecka! September kommer att bli da shitzu. Förövrigt  är nysläppet av Bruno K Öijers samlade verk på väg ifrån Adlibris - så jag har något att recitera lite ödesmättad svärta ur när höstlöven faller. Den 10:e... Mmmm... Den 10:e...

En ljusprick i slutet av tunneln

Som jag trodde - fick inte mailet med uppsatskompletteringarna i lördags utan idag. Inga större problem dock eftersom examinatorn satte deadlinen baserat på det sena utskicket - den 9:e september är det datum som gäller. Den 10:e är jag alltså fri oavsett hur det går.

Baserat på kommentarerna i mailet så finns det en del att göra, men examinatorn bedömer att det är möjligt att åtgärda på dessa två veckor innan deadline. Ok, en något positiv spin på det hela, men samtidigt är jag inte för optimistisk. Måste ha en rejäl medvind för att tankemässigt lyckas strukturera om vissa delar och hitta ett antal ytterligare vetenskapliga artiklar som jag behöver som referenser för att expandera vissa resonemang. Vore ju enkelt om alla artiklar som någonsin publicerats skulle existera i fulltextformat på databaser som PubMed, men så är inte fallet. Vissa kan vara ett enormt och tidsödande pain in the ass att få tag på. Om de ens går att få tag på. Och tid är det ju som sagt inte gott om... Men man får väl jobba på och se hur det går.

Annars har helgen varit rätt skön. Rusdrycker, skumbad, träning, promenader, allmän chillax, filmen "The Lincoln Lawyer", skivjakt, den angenäma och något oväntade upptäckten att Ben Chasny från Six Organs of Admittance är ett extremt Nikki Sudden/Jacobites/Epic Soundtrack fan, idog rotation av den gamle Replacement-trummisen Chris Mars första soloplatta, samt idkandet av en ansenlig mängd extremt dålig humor tillsammans med Enzwürst. Ett exempel: Vi är stora fans av ett bröd som kallas ölbröd. Det går numera under namnet "vrölbög". Hohoho... Sitter seriöst och småflinar bara jag skriver't. Sorry.

Kan även rapportera att vi äntligen fått upp ögonen för den fullkomligt ljuva serien "Breaking Bad". Sjukt bra. Hehe. Och som vanligt kommer man typ fyra år försent till festen, men vafan... Säsong ett betades av omgående. Serien är lika beroendeframkallande som kristallerna huvudpersonerna framställer.

Wä, nu blir det like kompletteringsarbete och sedan tidig sänggång. Hade tänkt att vrida rätt dygnet och köra klassiska arbetsdagar (7-16) under den här sista pluggfasen. Dels för psykets skull (jag jobbar bättre i dagsljus) och dels för att snorungarna i lägenheten ovanför nu har börjat skolan/dagis/whatever igen så det är lugnt och skönt fram till typ 14/15. Mmmm... Den 10:e hägrar...

Vinåval

Enz sover, jag är halvslö och sitter och smuttar på ett glas Mulderbosch rosé (Arkiv Xigt + sommar, wooo!) och funderar på vad jag ska ta mig för denna afton. Film, bok, PS3, Wilco-DVD, slänga på en platta, bla, bla... Som du kanske förstår så har jag inte fått mailet med uppsatskompletteringarna idag heller. På själva opponeringen lovade examinatorn att vi skulle ha de skriftliga kommentarerna senast dagen därpå. Nu är det två dagar sedan. Mailade människan förut idag och fick svaret att jag får kommentarerna ikväll eller i morgon. I morgon antar jag därmed. Förutsatt att människan jobbar på lördagar. Brilliant.

Gjorde första löppasset idag på två och en halv vecka. Motionerandet fick ju stryka på foten under hårdpluggandet häromveckan och veckan efter det var ju Enz sista semestervecka, vilket jag använde som fortsatt ursäkt. Sedan blev det ju ytterligare hårdplugg inför opponeringen. Nu är det slutfuskat dock. Gött att komma igång igen eftersom kroppen började kännas rätt kass mot slutet. Stela leder, smygande ryggont och allmän trötthet. Kontrasten illustrerar rätt tydligt varför människan behöver minst en timmes svettalstrande fysisk aktivitet per dag. Ööööh... Dang, vilken hurtig bror duktig jag har blivit.

September verkar ju annars bli en finfin månad - inga mer studier, Auto flyttar ner till samma breddgrader, nya plattor med Chris Robinson Brotherhood och Bob Dylan, tvångsåterupptagning av låtskrivandet, samt säsongsstart av det fabulösa N'awlins dramat "Tremé". Jag välkomnar hösten med öppna armar! Det ryktas även om någon slags resa, men vi har lite svårt att välja mellan regelrät solsemester, kultursemester i någon/några gamla europeiska metropoler, eller suggestiv höstsemester uppåt landet (likt den sagolika dalaresan förra året)...

Såg förresten Scarlett Johansson i "The Avengers" förut. Hon är bättre med Dylan...



Wä, nu är det dags för påfyllning. Godafton.

Halstrad

Hmmm, fick aldrig det där mailet med kompletteringskommentarerna till examensarbetet idag... Normalt sett skulle man ju bara passat på att njuta och pusta ut i den förlängda friheten, men jag känner att jag inte riktigt får någon ro innan man får den där domen i print. Är det liksom någon idé att göra en till insats i två veckor eller är det kört? Damnation, jag vill veta!

Det är förövrigt underligt hur det här med deadlines funkar åt andra hållet. Är tydligen AOK för professorer och doktorer att hantera dom hur som helst. Hoppas bara att dom även skjuter på deadlinen till kompletteringsperioden i och med detta. Fan alltså, känns ju som om det här facking studietramset aldrig kommer till sin ände. Mer cliffhangers och drama än Prison Break-fanskapet, som jag förövrigt faktiskt kollade klart på nu i afton. Gör inte det, by the way. Det är hög retarderingsnivå på intrigen i slutet.

Kan förresten gladeligen rapportera att den där hemtentan som jag wheelade och dealade med tidigare i somras, för att sedan få kompletteringar på, äntligen gick igenom. Därmed är samtliga kurser rodda iland. Bortsett från exarbetet givetvis. Gött det ändå, då vet man att även om man failar med denna uppsatsen så är det bara att skriva en ny vid nästa examinationstillfälle och så är man omgående i mål utan en massa extra skit runtomkring.

Wä, nu blir det nog sängen och lite grådaskig americana i lurarna. Det märks att hösten börjar närma sig - det brukar alltid manifestera sig hos undertecknad genom mer snurrande av Whiskeytown/sena Replacements/Uncle Tupelo än vanligt.

Varsågod, ett inlägg med två referenser till avföring!

Oppositionen gick lite som väntat. Jag framstod lätt clueless under min opponering av masteruppsatsen, men fick ändå några ord beröm av en handledare ångående mina "frågor". Misstänker att det gjordes av sympati för den aningen suspekta kandidatflummaren som av brist på lämpligt folk symboliskt fick axla opponentrollen. Ett plus för bra uppförande typ. Mongot hängde inte i lysrören och moonade närvarande akademiker, utan satt på stolen och höll sitt saliv i munnen.

Min uppsats blev synad på det sätt jag trodde - skiten flöt upp till ytan så att säga. Det gick inte för brutalt till, men samtidigt var det inget bullshittande. Hur mycket kompletteringar det blir är svårt att avgöra eftersom examinatorn blev avbruten i sin kritik på grund av tidsbrist. Ska få ett mail med alla synpunkterna i skrift. Tydligen anger de även om de tycker att det inte finns en realistisk chans att åtgärda problemen inom de två veckor man har på sig. Kan ju vara tacksamt att veta så man inte knäcker sig själv i två veckor och sedan blir mulad med en bajskorv som tack för besväret...

En positiv spin på det hela var att jag åtminstone inte var sämst. Låg kvalitetsmässigt någonstans i mitten av alla uppsatser som synades. Kan ju bara konstateras att det generellt inte direkt är the cream of the crop som eftersläntrar in sina arbeten i augusti.

Annars bjöd eftermiddagen på lite Skövdehäng med de forna klasspolarna Sir Brian och Zimmy. Blev besök i Sir Brians ölbryggeri på 14:e våningen och senare fika på Rådhuset med Zimmy. Gemytligt.

Nu är det dock ett vakuum på ett halvdygn innan kompletteringsmailet kan tänkas dyka upp. Är sjukt trött eftersom jag sov nervigt och kasst igår natt och pallrade mig upp såpass oheligt tidigt, men man får väl ändå tvångsnjuta lite med en bira och ett avsnitt farsartat fängelsedrama innan läggdags. En natt i frihet. Godafton.

Förberedelse och kalkondoft

Ok, förberedande opponeringsrespons, inövning av muntlig presentation och genomläsning av resterande uppsatser är härmed avklarat. Psyket har skött sig bättre idag helt klart. I morgon är det bara att bita ihop och uthärda själva opponeringen. Kommer bli segt eftersom jag måste pallra mig upp typ halv sex för att hinna ta mig dit. Men lite sömnbrist kanske bara tar "udden av besväret" å andra sidan.

Nu dags för en dusch och sedan försök till tidig sömn. Eller kanske ett Prison Break-avsnitt. That's right, jag har plockat upp PB igen. Tröttnade helt på fanskapet efter tredje säsongen (hur många gångar kan man hamna i trubbel y'know!?), men efter att ha fastnat vid nån TV10 serie om verkliga fängelseutbrytningar så väcktes en viss nyfikenhet på hur det hela slutade. Kan konstateras att säsong fyra har allvarliga kalkonvibbar och manusmässigt verkligen går på ånga. Vi snackar intrig på dagisnivå och enorma logiska hål. Men nu är jag halvvägs igenom och lite nyfiken på slutet är man ju ändå...

Stekt

Tillbaka från helgen, och tillbaka i samma miserabla mentala tillstånd som jag befann mig i innan uppsatsdeadline häromveckan. Tror fan att mina fruktiga små nerver är helt slutkörda. Började förmodligen vid mitt studiemeltdown förra senhösten och har nu blossat upp på nytt i och med all pluggstress den senaste tiden. Vete fan vad som har hänt egentligen. Brukade ju vara kolugn i sådana här situationer förr, men nu är det totalt kaos.

Det hela låter ju extremt lökigt och överdrivet, men jag får typ lätta PTSS-vibbar så fort jag börjar deala med något som helst studierelaterat. Huvudvärk och mental låsning som gör det näst intill omöjligt att prestera något. Det är precis som att det ligger tonvis med negativa ångestladdade associationer knutna till studierna som bara inte går att tänka bort längre. Att man sedan ändå tvingar sig själv till plugg gör att det känns som att man är på väg att helt flippa ur. Jag vet ju innerst inne att hela pluggtramset är jävligt trivialt i det långa loppet, men det är precis som att hjärnan har fastnat i någon form av cykel.

Har förövrigt konstaterat att den där masteruppsatsen jag ska opponera på är ett monster. Jag har skickat in en skriftlig opponering och håller nu på att förbereda min muntliga presentation av fanskapet. Går inget vidare i mitt uppfuckade mentala tillstånd. Den är så massiv och komplicerad att den känns helt omöjlig att sammanfatta. Hugger in på texten, men tappar hela tiden tråden och får ångest inför dess enorma vidd. Har bara morgondagen på mig att få ordning presentationen, läsa resterande fem uppsatser, samt förbereda bemötande av den som opponerar på min uppsats. Stressen är sjuk. Jag vill upphöra att existera.

Har förövrigt ytterligare kvitto på att jag är helt rökt gällande min vedervärdiga uppsats. Personen som opponerar på den skickade förut sin skriftliga rapport och hade i princip acat samtliga fundamentala brister i arbetet. Om en student till och med lyckas med detta så kommer lärarna att slakta den. Haha... Det känns så meningsfullt att plåga sig själv mentalt i veckor, gå upp typ halv sex på morgonen för att åka till opponeringen, sedan stå och skämmas och ta emot (välförtjänt) skit, få en telefonkatalogsstor lunta med kompletteringar, spendera ytterligare två veckor i mental plåga och sedan få underkänt. Väck mig när det är över.

Djur och det nya heta

Jag och Enz mötte upp med Elaine och Ronaldo utanför entrén till Borås djurpark strax efter tolv i förmiddags. Det blev väl ungefär tre-fyra timmar med flamingos, geparder, noshörningar, tigrar, lejon, giraffer, pingviner, sjölejon, elefanter, strutsar, osynliga lodjur, sköldpaddor, diverse gårdsdjur, skrikiga barnfamiljer och en massa annat. Enzbyrd är väl den av oss som är mest fascinerad av djur i allmänhet, jag är mer blassé. Men det var ju fint väder, bra sällskap och det fanns diverse snacks.

Sedan åkte vi in i Borås och lokaliserade den indiska restaurang vars existens Auto hade tipsat om. Jag utförde det vanliga testet och beställde in en murgh vindaloo. Domslut: awesomeness! Kan vara den bästa jag hittills käkat. Underbar hetta som verkligen lyfte fram smaken, istället för att bara vara stark. Både min egen och Enz servetter gick åt att badda mitt ansikte. Guld att veta att man har ljuvt indiskt endast tre mil bort. Och trevlig lokal som bonus.

Efter detta styrdes kosan tillbaka till U-port för lite parkhäng, Enz obligatoriska bad och lite dryck ute på restaurangen i kallbadhuset. Ljuv location med uteverandor och finfin utsikt, men inte helt rätt för ett enkelt glas vin/öl kunde konstateras. Ingen direkt bar utan krångel genom den fancypants-aspirerande restaurangen med någon form av kryptisk öppning in till köket som betjäningsstation, för att sedan få slå sig ned vid ett fulldukat bord. Funkar nog bättre som middagsställe.

Kvällen har vidare bjudit på lite Leif GW, fängelsedokumentär och lite mer pilo. Funderar på en dusch innan läggdags. Att käka den där vindaloon var ju svettmässigt som att springa milen i högsommarvärme. Peace out.

Åsunden + alkohol = ja!

Dang, är rejält dragen. Dagen började med besök av Enzkorvs päron, på väg tillbaka från bilträff i det stora Brittannien. Franska bilar. I England. Mystiskt. Efter några timmars häng åkte dom vidare och jag och Enz drog på upptäcksfärd runt Åsunden. Var ju tvungen att utforska hur fanskapet ser ut runtomkring. Är ju enormt entrigued av dom där mystika bergen som man skådar på andra sidan. Kan konstatera att det var enormt gemytligt på andra sidan! Den okända orten Hulu var ju en pärla i sig med en liten Ica-butik och husen som staplade på varann i diverse slänter och bergknallar.

Även den andra mystiska Sämsjön bjöd på överraskningar med storslagen badanläggning. Vi var även nere och gled i diverse sommerstugeområden, men the Enz blir lätt kinkig om hon inte får kasta sig i sjön och eftersom vi inte hade några badkläder med oss så fick vi styra kosan tillbaka till Uschlet ASAP innan det blev totalt Enzwürstmeltdown.

Väl hemma käkades kakor och smuttades vin på balkongen, och efter en-och-en-halv flaska insåg vi att mer behövdes och cyklade ner till systemet för påfyllning. Vi gjorde sedan misstaget att trampa upp igen, för att inse att vi ville hänga nere vid sjön, så det blev nedrullning igen och intagning av bord vid boardwalken. Vin i plastmugg, spexande med änder och ironiserande av emo-tonåringar följde. Sedan bira inna på Bryggan, varpå Enz började bli ostadig och det var dags att styra skutan hemmåt. En underbar dag. Kommar nu att krönas med skräckisen "Cabin in the Woods", lite mackor och eventuellt en bira.

I morgon blir det Borås djurpark med Elaine och hennes käär Ronaldo. Njutning bland tigrar å skit. God mat säkerligen. Kommer att blir gyllene! Ha en underbar natt. men först en bekännelse - jag har en primitiv förkärlek för "Bat Out Of Hell". Här har du lite köttlimpa av högsta kvalitet...

Studieallergikern njuter och klagar sedvanligt

The Enz hade besök av en kompis från sin internutbildning idag. De skulle jobba med ett studieprojekt och eftersom jag efter min uppsatsmisär inte ens vill vistas i närheten av där studier bedrivs, så åkte jag och hängde lite med Tiny T och hans pöjk. Blev grillning av korv, fint väder och good times i trädgården och på altanen. Tiny Jr. underhöll med att fejkhosta och applicera saliv på plastklossar.

När jag kom tillbaka till U-port på kvällen blev det en utforskande cykeltur till andra sidan sjön med Enzlert. Blev lite semifarlig bergsklättring och varsin plastmugg rosé på en nyfunnen klippa med utsikt över sjön och staden. Bra grejjer. Det gäller att hänga fast i det lilla som återstår av sommaren. Dang, nu kände jag mig plötsligt extremt Ernst Kirschteigermässig. Fruktigt linnebyxemys... Sorry.

Kan annars konstatera att, jepp, opponeringen på d-uppsatsen visade sig vara ett extremt klusterknull. 63 jävla sidor! Jeez. Alla andra uppsatser som ska granskas låg på max 26 sidor, förutom denna koloss som givetvis hamnade i mitt knä. Och så ingår det ett skriftligt moment som ska vara inlämnat på måndag. Underbart. Hinner knappt andas fri luft innan nästa sinnespåfrestande uttråkningsmoment inleds.

Fan alltså, har nu även uppdagat att man efter opponeringen kan få kompletteringar som man förväntas åtgärda, och sedan är det ytterligare en inlämning innan betyget sätts. Skjut mig nu. Givetvis kommer jag att få kompletteringar - jag vet ju att uppsatsfanskapet är en akademisk styggelse. Problemet är att jag inte orkar med skiten längre. Kan det bara inte vara sluuuuuuut...

Lammkotlett

Sent, lite dragen, fortfarande mentalt utmattad, nöjd med tillvaron, orkar inte skriva så mycket. Var och hämtade the Enz idag i Götene. Glorious reunion över en pizza. Tog sedan en snabb sväng förbi Kinnekulle och Skövde på hemvägen. Fick senare reda på att jag ska opponera på en D-uppsats. Vafan? Säkert nått överambitiöst bajs på hundratals sidor. Aldrig kan en po' boy få nån break...

Fick annars Primal Screams andra platta "Primal Scream" med posten idag. Klippte originalvinylen på discogs.com för en rimlig summa häromveckan. Faktiskt en rätt bra platta. Den brukar ju alltid dissas en del i Scream sammanhang, men jag tycker nog att den är helt ok. Rätt mycket Stones/Dolls över den. Det brukar ju alltid tjötas om att det är Screams "MC5-platta", men det kan jag inte påstå mig höra direkt...

Wäpp, nu dags för säng. Och lite Lambchop tror jag minsann. Lyssnade en del på dom för typ tio år sedan och har de senaste dagarna fått lite av en nytändning. Gonatt.

Mmmm, västgötaklimaktiskt

Dunkade in uppsatsen för drygt en timma sedan. Genomskumningen av texten under arbetet med att skriva den avslutande sammanfattande delen gav mig mentala torrhävningar. Kommer inte gå till historien som någon topp-prestation direkt. Betyget "U" är så gott som i fickan tyvärr. Men nu är skiten temporärt ur världen i alla fall. Jeez, är så mentalt slutkörd att jag knappt fattar att det är över. Kunde nästan inte foga samman orden till meningar i slutet. Inte ens dagens sluttamp blev den walk in the park jag hade trott utan resulterade i nio timmars intensivt skrivande. Lev och lär. Dumbass.

Eftersom jag lämnade in i tid så vankas ju nu hela opponeringsprocessen som diarré på moset. Sugigt att gå igenom när man vet att man kommer faila, men, men... Man kanske slipper den om man bestämmer sig för att göra ett nytt försök vid senare tillfälle. Tänker hursomhelst inte röra nått uppsatsrelaterat på resten av veckan. Hårdnjutning står på schemat. Gött att man har ett underbart liv att falla tillbaka på. Enzrian? Enzriaaaaaaaaaaaan!? ;-)



Men titta där - en öl.

Slutet är nära

Ok, får bli ett söndagsinlägg också eftersom jag ändå dokumenterat denna vedervärdiga resa såpass här långt. Nu är huvudtexten klar så tills i morgon återstår sammanställning av diskussionen och abstraktet, dvs. diverse sammanfattande och tyckande. Borde inte vara några problem att hinna. Fanskapet känns så jävla substandard och grovhugget, och förmodligen kommer det att inte att godkännas, men just nu skiter jag i det bara jag får släppa helvetet.

Har börjat vädra friskluft, ljuset i slutet av tunneln är synligt och tidigare i kväll, vid insikten att jag förmodligen hinner färdigt innan deadline, lättade delar av den ångestinducerade dimma som har omhuldat mitt psyke den senaste veckan. To hell and back. Varför kan man inte bara göra skit på utsatt tid någon jävla gång? Kan bara konstatera att jag tog det ett steg för långt denna gång. Rekommenderas uppenbarligen inte.

Nu säng, och sedan dags för sista ronden...

Glödgad hjärna

Huuu. Liiiip. Svettiga bollar. Idag har jag varit i de mörkaste skrymslena av mitt psyke. I kulvertarna under källaren, där de vidrigaste, mest osympatiska och självdestruktiva aspekterna av existensen finns. Insikten att detta projekt förmodligen inte kommer att hålla måttet slog ner som en blixt på eftermiddagen, utlöste ett stört intensivt migränanfall och tornade upp nivåer av mental svärta som jag inte känt på åratal. Kände för att lägga mig på golvet och självdö, men stapplade istället runt några varv i lägenheten och satte mig sedan vid datorhelvetet och fortsatte självplågeriet.

Nu känns det marginellt bättre. Men dessa migränattacker är lite oroväckande. Får nästan aldrig det annars. Misstänker att det eviga dataskärmsgloendet och total brist på annan stimulans gör sitt för att grilla psyket. Börjar känna mig seriöst avtrubbad och osammanhängande. Dang, jag sitter ju till och med här och bloggar en lördag-natt. Hade glömt vilken dag det var. Men nu är det bara två dagar kvar till deadline. Bara att försöka ställa in fokus och mosa på.

Enz bror Betong Fil polerade annars min bajskorv till dag en aning förut när han tipsade om en ljuuuv YouTube-kanal av ett gäng snubbar som verkar husera i Lidköping. Dom acar humorn med västgötskan helt klockrent...

Vi högg genom natten, och vi högg genom gryningen

Hyffsad dag. Den började med en generellt Moderat vibb - skrivandet segade, massiv ångest över deadline och innehåll sköljde över mig i vågor, och som kronan på verket insåg jag att inte hade tillfredsställande koll på själva resultatet av det samlade forskningsmaterialet. Blev ytterligare en kallsvettig artikelgenomgång. Efter detta lyckades jag dock få rullning på författandet och nu är jag åtminstone en respektabel bit på väg. Känns som om hjärnan äntligen börjat jobba på alla cylindrar igen efter typ ett halvår i träda. Håller detta flyt så finns det i varje fall en chans att jag hinner färdigt.

Skumt. När jag tänker på min självförvållade skitsituation får jag hela tiden dom där textraderna om gravplundringen i Dylans "Isis" på hjärnan - där dom i dagar och nätter gräver och hugger sig in till pyramiden. Typ att man ägnar sig åt ett icke-ärofyllt projekt (gravplundring/uppsatsskrivande på en bråkdel av utsatt tid) med hög risk för negativt utfall (döden/fortsatt högskoleångest).

Ha, ha. Som Clay Davis skulle ha uttryckt det: "Shieeeeeeeeeeeeet!". Jag börjar nog bli lite skogstokig. Har inte varit utanför huset sedan i måndags, och den enda mänskliga kontakt jag har haft har varit i form av två telefonkonversationer med Enzwürst. Kommer jag vara igenkänlig när detta är över? Tveksamt.

Nu en öl och en kort nedvarvning framför TVn innan läggdags. Fred ut.

På köksfronten intet nytt

Efter en enormt mentalt påfrestande fjortontimmars studiedag så är äntligen mina enorma anteckningar insorterade i uppsatsstrukturen. Gött. Vad som var mindre sympatiskt var att dagen inleddes med ett migränutbrott som kom komplett med ljusfenomen och illamåendevibbar. Gjorde ju inte pluggandet lättare direkt, men det var bara att försöka parera skiten så gott som möjligt med ett gäng Ipren och försök till ignorering. Säkert ett resultat av för mycket dataugglande och överansträngning av min annars förslappade hjärna. Sträckning av kortex. Eller möjligen stukning av hypofysen. Fan, behöver verkligen lägga den här neurobusinessen bakom mig...

Annars har jag inget att rapportera. Sitter ju bara i köket och glor på en skärm. Tränandet fick läggas på hyllan till förmån för studandet redan i början av veckan. Är så stillasittande att min kroppstemperatur har sjunkit markant. Kändes bara normalt förut när solen gassade på fönstren och temperaturen i köket närmade sig 30 grader. Nu är känns det nästan lite kyligt, bara 24 grader ju...

Fack, vad lamt det här inlägget är.

Det är förresten 17 år sedan som Jerry Garcia lämnade jordelivet. Otroligt hur fort tiden går. En underbar gitarrist och låtskrivare. Verkade även vara en hyvens dude som person. Godnatt Jerry, var du än är.

Kallsvettsångest, del 7654

Ett stor portion ångest har spisats idag. Har segat mig igenom sorteringen av mina anteckningar och insåg tidigt vilket enormt projekt det är. Det kan äta flera dagar. Dagar som jag förmodligen inte har råd att ägna åt något annat än själva uppsatsskrivandet. Cue avgrundspanik, kallsvett och till sist likgiltighet. Kan ju inte göra annat än att mosa på. Lägger jag ner nu så kommer jag ändå bara må skit av samvetskval.

Efter ytterligare några timmars sluggande genom anteckningssörjan började jag dock få in en viss effektivitet. Med denna farten kanske jag hinner klart i morgon. Då har jag fyra dagar att omvandla stolparna till minst 20 sidor akademiskt ordbajs. Kan gå vägen om allt flyter på utan några som helst hinder. Boven ligger nog snarare i huruvida jag har tillräckligt med forskning att knyta ihop säcken med.

Annars har jag inte gjort ett shiazz. Mitt liv suger för närvarande stenhårt. Men det är väl priset man får betala för att annars leva i en till 99% lättjekantad fantasitillvaro.

Jo, förresten. Jag lyssnade på tidigare nämnda "Live in Japan" med Primal Scream i sängkammarmörkret igår. Da-yum vilken adrenalintripp det var. Energin på den plattan är otrolig. Mycket fokus på det mer elektroniska materialet och live versionerna har en mängd ljuva arrangemang som skiljer sig från studioversionerna. Helt magisk liveplatta. Avrundas förövrigt med en Johnny Thunders-cover. Bara det. Jag fattar inte varför den bara släpptes i Japan.

Hade fru och barn i Ulricehamn, åkte ut en sväng och kom aldrig tillbaks...

Jag har omlokaliserat min pluggcentral från kontoret till bordet vid det stora fönstret i köket. Jag ser att grannfarsan sitter i sin bil i mörkret nere på parkeringen. Funderar han på att fly? Tar han en paus från sitt liv i det stormande snorvalpsintermezzot som ständigt pågår i lägenheten ovanför? Eller tar han helt sonika sitt liv? Vem vet. Jag förebrår honom inte, oavsett alternativ. Fem-sex (juryn överlägger fortfarande) småkids, en hemmafru, nattskift, får förmodligen inte en blund sömn eftersom det stormar där uppe dagarna igenom, är jämngammal med undertecknad men ser ut som en vandrande hjärtinfarkt. Inga medel eller möjligheter att göra något annat än att sitta i sin sunkiga lya och bara uthärda. En existentiell bajsmacka helt enkelt. Jaha, där rattade han iväg... Hang in there broder. Men, jeez, glöm förfan inte att dra ur den nästa gång. Eller man kanske bara skiter i det efter unge nummer fyra?



Nu ska jag ju inte påstå att min nuvarande existens är något att direkt hänga i granen heller. Dagens skrivande har varit extremt trögstartat. Vete fan om jag kommer ro detta iland alltså... Börjar ifrågasätta hela min infallsvinkel, om jag har tillräckligt med material, samt själva tillvägagångssättet i sig. Har svårt att få huvudet kring det hela och se den röda tråden. Balls. Har väl lyckats presterade en ynka sida text som jag misstänker att jag kommer kassera när jag benat ut helheten lite mera. Fan, vad motigt det är. Börjar bli redigt seg i huvudet nu också så det är nog dags att avrunda.

Fick annars Primal Screams "Live in Japan" CD med posten idag. Har inte kunnat lyssna på den ännu eftersom min CD-spelare inte har visat livstecken sedan i lördags. Nu är det förövrigt 50/50 att stereon lyckas producera ljud när man sätter igång den. Po' bastid. Slutet är nära.

Håll käften, ungjävel

Enz är i Dalarna på semester och jag är ensam hemma för att slutföra exarbetet. Läste igenom det sista materialet inför uppsatsen i helgen och är nu redo för att sammanfoga anteckningarna till nått sammanhängande. Började dock inte idag eftersom jag är dum i huvudet och kände att en dags paus var på sin plats. Mestadels för att grannens yngsta snorunge väckte mig två timmar innnan planerad uppgång och dagen därmed har varit en mentalt utmattad gäspkavalkal.

De tidigare nämnda sympatikänslorna för grannfamiljen försvinner förvånansvärt fort när deras kids sätter igång. Den där uppenbart fejkade lipen som dyker upp cirka tjugo gånger varje dag får mig att överväga vettet i avskaffandet av barnaga/pre-pubertal munkavel. Det börjar alltid med att ungjäveln trotsigt skriker "nej, nej, nej, nej, neeeeeej!!!" i en ständigt stegrande tonfall för att kulminera i ett fejkdramatiskt "NEEEEEJ!!!", varpå tonen sedan sänkt till bottenregistret och sedan sakta stegras igen i ett långdraget "UuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuääääääÄÄÄÄÄÄÄRRRRRRRGGGGGHHHHHHHHÄÄÄÄÄÄ!!!!" och sedan är det hela igång i typ en kvart. Det är som att bevittna en bilkrasch i slow motion, gång på gång på gång på gång... Hur dom håller sig från att hiva fanskapet från balkongen är för mig ett mysterium. Ha. Ta.



Annars bjöd lördagen på lite alkoholstimulerat altanhäng hos Tiny T och Vicious V. Trevlig tillställning med komplicerad absintprocedur från Tinys sida och gammalt hederligt tjöt om hur samhället suger och håller på att gå åt h-vete. På söndagen dök Enz polare Elaine upp, hängde några timmar och tog sedan med sig Enzkorven upp till det västgötska moderlandet för vidare färd norrut.

Fick "Black To Comm" CD/DVD-boxen med MC5-DKT & Primal Scream, samt Glitterhouse-versionen av Nikki Suddens "The Last Bandit"-samling idag. Screams set på "Black To Comm" var gött. "Beautiful Future"-materialet gjorde sig faktiskt bättre live. MC5-DKT imponerade dock inget vidare. Har alltid haft en tveksam vibb gentemot MC5. Kollade på "A True Testimonial"-dokumentären igen härom veckan, men övertygades inte heller denna gång. Ett par hyffsade partyrökare, visst, men mycket av den flitigt omskrivna förmodade "signifikansen" upplever jag bara som efterkonstruerad bullshit. En massa tjöt, 90% filler och mycket halvlökigt poserande. Om Motown och Chuck Berry var ledstjärnorna, varför inte bara skriva en bra låt då liksom? Snabbspola fram 40 år och det hela har inte direkt blivit bättre med åldern... Men vem vet, jag kanske har lyckats missa någon magisk ingrediens under de 14-15 år jag lyssnat på bandet.

Nu har jag sugit i mig en halv flaska vin framför "The Dictator" och lite av Enzlerts hembakade bröd. Bra shiazz. Brödet och filmen. Var förberedd på ett bottennapp för Baron Cohen denna gång, men jag blev positivt överraskad - några klassiska scener fo sho. Dags för tidig sänggång. I morgon börjar skrivandet, here goes nothing...

Börl och nörd

Är lite dragen. Pluggade igen det sista lagget idag så nu ligger jag i fas. Vad jag dock inte ligger i fas med är motionerandet. Har fuskat med promenaderna hela veckan och idag hoppade jag även över löpningen. Självömkningsnivån är just nu hög på grund av pluggtristessen. Öl, TV, bad och vuxenmys premieras. Skrev jag just vuxenmys? Jag ber om ursäkt...

Kan annars rapportera att Wondermints-plattan verkar OK. Powerpop med lite Jellyfish-stuk och en rejäl klick Beach Boys. Dock hade jag ju min fanatiska powerpop-period för cirka tio år sedan så det känns väl inte jättespännande just nu... Men tillräckligt för att snurra plattan några varv till. Vem vet, jag kanske upplever en kraftpop-renässans.



Gjorde förövrigt ett riktigt hårdnördigt move igår afton - jag krackelerade och beställde ett tysklands-ex av Epic Soundtracks-plattan "Sleeping Star", enbart för att den har ett annorlunda omslag än den vanligare amerikanska utgåvan (som jag redan har). Bör tilläggas att omslaget är rejält mycket fulare än det amerikanska. Oh, the humanity...

Fack, bör nog gå till sängs. Jag känner mig helt slut. September hägrar. Ett liv utan studiemisär...

Jag irriterar och tangerar halvkapacitet

Idag har jag faktiskt uppnått cirka 60% av min pluggkapacitet per dag. Tidigare under den här "seriösa" insatsen för att se till att jag åtminstone har en marginell chans att boksluta detta senaste sorgliga kapitel av högskolestudier så har jag väl legat på stadiga 30%. Sammanlagt 2-4 timmar per dag, pepprat med ideliga mikropauser triggade av akut uttråkning och grava koncentrationsproblem. Dagens ökning ledde till att hälften av fredagens och tisdagens slack jobbades in. Good shit, och jag har ändå tid över för öl och zombiefilm - huzzah!

Varför inte bara vrida upp förmågan till 100%, kanske ni frågar er? Well, jag tror helt enkelt inte att jag har det i mig längre. Möjligen under pistolhot. Luften gick liksom ur motivationen under det där numera legendariskt deprimerande mötet med programmets ex-studenter förrförra hösten och disciplinen var aldrig den samma igen. Svårt att prestera på topp när man vet att det är meningslöst liksom. Men detta har ju ältats otaliga gånger på denna blogg de senaste åren, sååååå...

Hursom - dagens post innehöll idag Wondermints debutplatta och även promo EPn "Live From Leeds" med Burning Tree, bandet som gamle Black Crowes gitarristen Marc Ford hade innan han blev en kråka. Har inte hört någondera så en viss nyfikenhet finns. Blir något för iPoden i afton.

Idag lyckades jag även irritera Enzlert till en glödgad nivå. Det började med något som jag uppfattade som ett lätt dåligt humör. Några frågor om detta uppfattade dåliga humör, samt från min sida ofokuserat förfarande med plastpåsar och pantkvitton under en vända till affären gav upphov till en massiv mental kallfront som säkert varade en hel kvart. En kvart. Sedan var det som bortblåst. Makalöst med tanke på att Enzon förmodligen var rådande europamästare i långsinthet back in the day när våra vägar korsades. Ett litet snedsteg resulterade på den tiden i en veckas tonårsmässig tystnad, blängande under lugg och diverse annan dramatik. Framsteg. Vilken lång och underlig resa det har varit, indeed...

Sovskadad

Inget extra idag direkt. Fepplade till mobilalarmet och försov mig till halv ett. Sover gärna inte längre än till elva. Dagen blir så uppfuckad. Anyhoo; frukost, en löprunda, middag, plugg, kvällsmat och nu börjar det väl dra ihop sig till säng om man vill försöka få dygnsrytmen på rätt köl igen. Känns som om jag gick upp för typ två timmar sedan. Ho hum.

Annars kan jag rekommendera senaste Uncut, som av en händelse damp ner i min brevlåda idag. En riktigt bra och omfattande artikel om Chris Robinson Brotherhood, en Beefheart-special, en (ytterst välförtjänt) fullpottsrecension av nya Epic Soundtracks-samlingen och diverse annat ljuuuvt.

Äldsta lillsyrran ska förresten gifta sig. How about that. Igår byggde vi fort av soffkuddar på den gröna heltäckningsmattan i morsan och farsans gillestuga. Idag funderar vi på bilbesiktningar och elräkningar.

Besökarna

Underbar dag. Ett SMS väckte mig ur min sömn runt tio i morse. Det var Auto som var i Borås och undrade om han och Tård kunde glida förbi och hänga lite under eftermiddagen. Jag pallrar mig upp runt tolvtiden och efter frukost och lite slösurf plingar det på dörren. Automannen är redan här och avslöjar min och Enz tveksamma casual-klädsel. Efter ett tags häng dyker även the Tård upp och en tolvtimmarsepisod av slapphäng, tjöt, käk, promenad, Stones/Scream videos, Louis C.K. och lite biiir blir resultatet. Pure kvalitet.

Har suttit och ugglat här nere i Uschlet i min egna värld så länge nu att man vid tillfällen som detta och det senaste tidens Tiny-häng blir påmind om att kvalitetstid med dom gamla fina dudesen är gyllene. Måste bli mer av den varan när examensarbetet är avrättat. Och appropå studierna så skickades dagens studieplan gladeligen åt h-vete som ett direkt resultat av det ljuva samkvämet. Får hämta igen det under resten av veckan. Nu ska jag beställa en Primal Scream-platta, duscha och gå till sängs. Peace out.