lördag, september 29, 2012

Motsträvar'n

Vafan? Här försöker man göra en klassisk dygnsflipp och sova ända in på förmiddagen för att fira godkännandet av uppsatsfanskapet och vad händer? Man vaknar stup i kvarten från klockan sju och framåt eftersom hjärnan numera är inställd på "kontorstid". Katastrof. Fick tvinga mig själv att ligga kvar till elva av ren princip. Måste ju kultivera den gnutta rock & roll som fortfarande existerar någonstans där inne...

Spenderade sedan dagen med att njuta av alla nyinköpta plattor samtidigt som jag gick över lägenheten med en dammvippa, hemmaman-style. Någonstans i denna veva presenterar sig dagens lyxproblem... Kommer du ihåg det där jobbet jag lite halvt på skoj sökte häromdagen? Well, trots en ytterst spartansk och föga trugande ansökan från min sida så högg dom omgående och vill ha en intervju pronto. WTF? Jag har ju inte ens hunnit att få ut examen, eller ens sondera den lokala jobbterrängen. Dammit, känns ju väldigt hastigt och stressigt detta. Men det är ju bara en intervju så det skadar ju aldrig att tjöta lite och höra vad dom har att säga, I guess...

Anyways, resten av dagen spenderades med kraftgång i elljusspåret (har lite halsont för tillfället så löpningen får pausa i några dagar), samt att inhandla tilltugg och en ansenlig mängd alkohol inför ett litet par-täy som äger rum i dessa domäner morgon. Första gången på ett bra tag som de gamla goda stötarna ger sig in i dimman tillsammans, och det finns ju plenty att höja glasen för, inte minst det faktum att grannarna just nu håller på att flytta. Yay!

Avrundade med kvällsmat framför de två senaste "Breaking Bad"-avsnitten. Nu är vi officiellt ikapp USA-sändningarna. Känner redan lite lätt abstinens. En magnifik serie. Nästan på "The Wire"-nivå.

fredag, september 28, 2012

Beskedet

Segade mig upp vid sju för lite klädestvätt. Hade sovit på tok för lite/för dåligt och en viss zombieartad apati präglade morgonen. Efter några vändor till tvättstugan och långfrukost med tidningsläsning dimper jag slutligen ner framför datorn. Inleder den dagliga "online-ronden" med att öppna mailprogrammet och, lo and behold, där ligger dom. Fyra mail med ämne "Betyg på prov". Betyg på de fyra olika delmomenten av examensarbetet...

Ok, då var vi här, tänker jag. Nu kommer det svart på vitt; underkännandet. Visserligen väntat, men man lever ju ändå lite i limbo innan man får det i skrift. Såååå... Lika bra att få det överstökat, tänker jag och klickar på det första av de fyra mailen. G. G? Va? Ok, så jag klarade ett av undermomenten, big deal... Trycker på nästa. G. Nästa. G. Nästa. G. Finns inga mer mail att klicka på. G. G! Maddafarkin godkänd!!! Ha! Har varit lätt chockskadad sedan detta ögonblick. Helt sjukt. Den akademiska bajsmackan passerade obemärkt genom systemet. Sommaren förstördes inte helt i onödan. Det är över. No more. Kan inte ens beskriva hur oändligt gött det känns.

Som att inte detta var nog med awesomeness för en dag så drog jag och Tiny T på vinylshoppingresa till Götet och fyndade storslaget! Ingen av oss hade väl räknat med några större inköp, men båda kom hem med en ansenlig kvantitet plattor avbockade från want-listorna. Sitter nu här och har ett sjukt lyssningssug, men tyvärr är det ju lite sent att blasta plattor på stereon. Hursomhelst, dagens LP-skörd blev för mig följande:

Beach Boys - "Holland" (fint originalex inhandlat enbart av kärlek till låten "Sail on Sailor")
Carole King - "Tapestry" (äntligen hittade jag ett vettigt ex!)
Josh T. Pearson - "Last of the Country Gentlemen" (köpt enbart på grund av goda vitsord)
Lou Reed - "The Bells" (mysko sen 70-talare som jag hört ska vara finfin)
Lou Reed - "The Blue Mask" (fortsätter mitt utforskande av Lous mindre uppmärksammade juveler med denna tidiga 80-talare)
Mink DeVille - "Cabretta" (alla tre DeVille-plattorna köpta enbart av nyfikenhet, och för en struntsumma)
Mink DeVille - "Coup de Grâce"
Mink DeVille - "Where Angels Fear to Tread"
Rolling Stones - "Goats Head Soup" (vrölmintigt ex med den lilla gethuvudpostern helt intakt!)
Rolling Stones - "It's Only Rock 'N Roll" (även ultramintig med intakt printad innerpåse)

Enbart nyheter alltså, bortsett från Stones-plattorna givetvis, men nu kan man ju njuta dom i ett sexigare format. Hehe. Lyssna till nördens rättfärdigande...

Wä, nu blir det en öl till och eventuellt någon go film. Livet är bra ljuuuuvt ibland.

onsdag, september 26, 2012

Väckning by piano och yrselträning

Enz började senare idag så vi hade planerat sovmorgon, men vi blev väckta halv åtta av att en av grannens snorungar började öva piano. Facking kids. Dom har annars fått fullständigt frispel de senaste veckorna med typ hysteriska vredesutbrott som håller på i timtal. Men inom en vecka ska dom vara utflyttade om mina beräkningar är korrekta. God bless. Men med tanke på våran vanliga oflyt gällande grannar så vågar man ju inte ens fundera på vad som flyttar in härnäst. Slår vad om att det är nått miffo som gillar eurodisco, basreflexer och hemmabioanläggningar, samt har en barnaskara av ADHD-muppar och revolterande tonåringar.

När vi såsmåningom masade oss upp så blev det träning och löpning innan frukost. Enzos idé, och med tanke på väderprognosen för dagen så hängde jag på. Enormt jobbigt. Jag har sagt det förr, men säger det igen - jag blir helt uppfuckad av träning på fastande mage. Får jag inte i mig frukost först så blir jag yr och orkeslös. Ett vansinnigt segt pass. Men nu har det börjat ta lite på sommarlättjans extrafläsk så man bör väl inte klaga...

Annars mest "Infamous" idag. Fan, jag börjar bli rätt uttråkad av det, men man är ju envis och vill spela igenom helvetet. Får nog chilla lite på spelfronten efter detta, jag tenderar att få huvudvärk av dessa sessions och man blir ju lite instängd och weird... Låtskriveriet är ju prio egentligen denna höst, men jag har svårt att fokusera när det är ett sånnt förbannat väsen ifrån grannarna. Nästa vecka finns dock inga ursäkter längre.

Dags für zeng. Morgondagen bjuder bland annat på skivhandlarresa till Götet med Tiny T. Episkt no doubt. Peace out.

"Jag är en arg, oflexibel och kompromisslös person..."

Skickade just in min första jobbansökan på åratal. Mest på skoj. Satt och flummade runt lite online och stötte på ett jobb i närheten som uttryckligen eftersökte grejjer som jag har pluggat. Känns ju helt overkligt eftersom den typen av kompetens typ aldrig efterfrågas i normala jobbsituationer. Sedan verkar ju jobbet lite halvsurt i sig, men eftersom jag inte ens har en examen ännu (har ej fått betyg på exarbetet än + är övertygad om att det blir U hursomhelst) så är väl chansen föga dramatisk. Kände bara att det kunde vara vettigt att damma av CVt och så vidare. Inte helt utan mentala torrhävningar dock; jag fullkomligt avskyr att söka jobb. Det här "sälja in sig själv"-köret ger mig douche-chills. Vanvettigt pinsamt på en existensiell nivå. Denna gång har man ju dock inte Arbetsförmedlingen flåsandes i nacken så jag skippar bullshittandet och håller mig till ren fakta. Vill man inte anställa på meritförteckning och eventuell kompetens så får det fanemej vara. No more, "jag är effektiv, stresstålig, punktlig", bla, bla, *hulk*, *häv*...

Anyhoo, idag blev det annars en jävla massa "Infamous", en ljuvt höstig eftermiddagspromenad, lite Bruno K. Öijer-läsning, samt ett snabbvisit av mina päron. De hade med sig en gammal fåtölj som jag gått med på att ta över tills dess att jag hittar något snyggare att ersätta den med. Jepp, den är klädd i något vedervärdigt grön/blå-mönstrat och solblekt 90-talstyg. Dock är den riktigt skön att sitta i och hyffsat snygg till formen så den får stå i ett hörn av "kontoret" tills vidare. Och ja - jag har funderat på att klä om den, men det skulle bli lika dyrt som att köpa en ny fåtölj även om jag gjorde det själv. Bra möbeltyg är tydligen svindyrt.

Wä, bäst att jag avrundar innan jag åter ballar ur i vidare ordbajseri. Gonatt.

måndag, september 24, 2012

Sleepy får en andra andning

Ok, då sitter man här igen och är egentligen för trött för att skriva ens nått marginellt stimulerande. Borde fundera på att ordbajsa dessa inlägg tidigare på dagen. Men, men, jag har ju gett mig fäen på att skriva något varje dag så här vi gå...

Helgen var ljuuuv. Lördagens flytt av Mahatma från Skövde till Göteborg var en bagatell. Mannen hade förberett allt in i minsta detalj så in och urlastning tog vardera c:a en timma. Lägg till några timmars bilfärd på det och en kort matpaus på Bögens utanför Alingsås. Vi var hemma i Uschlet igen runt femtiden.

Hann även med vidare möbeljakt på EM och A-möbler i Skövde. A-möbler har en klar kandidat till soffa. Too bad att fotöljen i samma serie inte var 100%. Men man behöver ju inte köra helt enhetligt å andra sidan...

Anyhoo - lördagskvällen bjöd på mer vin och söndagen likaså. Well, vafan... Idag med! Vi håller på att bli lite halvalkade här. Visade ju sig att mina senaste inköp föll oss helt i smaken. Och i söndags skumbadades det ju, och då känns det ju gjutet med ett glas... Och en öppnad flaska bör ju inte stå för länge så därav dagens kvot. Ahem.

Förövrigt kurerades motionsslacket som nämndes i fredagens inlägg med löprundor både idag och igår. Fick bli en powergång i lördags eftersom det regnade så förbannat. Paraply y'know. Svårt att springa med. Hursomhelst så känner jag i kroppen att löpning två dagar i rad ej bör göras till någon vana. Mina knän tenderar att krasa lite extra efter sådana eskapader... Men i morrn blir det mer chillat med kraftgång istället.

Hämtade förresten ut "The Magic Door"-plattan med Chris Robinson Brotherhood i lördags. Den var faktiskt till och med bättre än förväntat. En ruggigt bra platta. På pappret så såg den ju inte jättespännande ut; den innehöll en nyinspelningar av Black Crowes-låtarna "Appaloosa" och "Little Lizzy Mae", vars originalversioner släpptes för bara tre år sedan. Sedan den åtta-nio år gamla "Someday Past The Sunset" som Chris lirade med det tidigare soloprojektet The New Earth Mud. På detta även en cover av Hank Ballards "Let's Go Let's Go Let's Go". Eftersom plattan bara innehåller sju låtar så innebär detta att endast tre är nya.

Men. Nu råkar det vara så att både "Let's Go"-covern och "Appaloosa" är formidabla inspelningar. Den sistnämnda är definitivt den optimala versionen. Och trots att jag finner både "Someday..." och "Little Lizzy Mae" vara rätt slätstrukna låtar i sig, så funkar dom bra i sammanhanget och framförs med en underbart odramatisk kompetens.

Dock är kronjuvelerna de tre "nya" låtarna. Nya inom citationstecken eftersom bandet hade lirat dom live på över hundra konserter under åtta månaders tid innan de gick in i studion och bandade det hela. "Vibration and Light Suite" är magisk - en resa i ordets rätta bemärkelse. Från Dead-jazzigt till Cali-rootsigt och sedan ut i rymden. Svinbra låt, svinbra spelat och något som är riktigt coolt är att när halva låten gått så fadas det hela nästan helt obemärkt över till en liveupptagning. Den enda skillnaden är att man helt plötsligt hör lite publikljud i bakgrunden.

"Sorrows of a Blue Eyed Liar" är en halvmysko ballad som växer vid varje lyssning och verkligen kommer till sin rätt i studioversionen (hade hört den tidigare på flertalet liveinspelningar, men aldrig riktigt fattat grejjen...). Plattan avrundas sedan på en uppåtvibb med lite klassisk kosmisk americana i form av "If Your Wheel Don't Roll", med dess Flying Burrito Brothers/"American Beauty"-twang och en underbart stomp-catchig refräng. Allt som allt en finfin platta.

Vinylen kan rekommenderas; två 180-grams plattor (en vit, en svart) som låter kanon, ett underbart gatefold-omslag designat av Alan Forbes, och rejäla printade innerpåsar med ytterligare design och bilder. Det enda negativa är väl att eftersom låtarna är såpass långa (flera över 10 minuter) så har man placerat ut max två per sida, så det blir en hel del vändande. Sedan snurrar det hela på 45rpm istället för 33, vilket är lite surt för undertecknad eftersom det är lite meckigt att byta varvtal på min skivspelare. Har därmed även beställt CD-versionen, för de dagar man är lite bekvämare av sig.

Awrite, slutpladdrat. Fan vad mycket jag hävde ur mig när jag väl kom igång. Jeez, nu är ju klockan mycket mer än vad jag planerat. Gonatt!

lördag, september 22, 2012

"Ge mig plommonen för fan!", skrek mannen och flackade med blicken...

Awrite, semi-buzzed igen! En produkt av en "livfull bjudning", en "vild utekväll" eller möjligen ett "mysigt barhäng"? Hells no, vi snackar simpel nedvarvning efter en hård dags PS3-lir. "Infamous" för att vara specifik. Inte för att det är nått vidare bra utan mest på grund av att jag råkar äga det och känner en viss skuld för att jag inte lirat igenom det.

Dagen har liksom passerat i ett komfortabelt mystöcken. Den största ansträngningen var ett spontant tvättstugebesök. Det fick vara nog. Orkade inte ens forsera regnet för att hämta ut Chris Robinson Brotherhood-plattan som dök upp idag. Blev inte ens en löprunda. Lite ågren för detta existerar eftersom jag vet att morgondagen förmodligen inte heller kommer att innehålla sedvanlig träning...

Jag och Enz ska hjälpa den gamle Mahatman att flytta sitt pick och pack från Skövde till Göteborg, vilket jag misstänker kommer ta en ansenlig tid. Inte för att the Mahatma kommer att vara dåligt förberedd utan mest för att dessa tillställningar i regel brukar ta ungefär dubbelt så lång tid som man beräknar. Det är liksom en universell lag.

Well, skit samma för vi har åsidosatt hela dagen hursomhelst. Förhoppningsvis hinns det med ett snabbt besök på EM-möbler i Skövde för att kolla om de har inne den typen av soffa jag jagar. Vill ju provsitta "live" y'know. Hmmm, fascinerande no doubt.

Så kvällen avrundades med... *trummvirvel*... Ett gäng avsnitt "Breaking Bad", kvällsmat, lite snacks och två glas rött! Någon argentinsk Cabernet - jag gillar'n hyffsat men da-yum va trög i huvet man blir av den. Garvsyra kanske? Vet bara att gårdagens singulära glas framkallade lätta huvudvärksvibbar efter bara någon timma... Men vafan, det var ju gött!

God helg maños! Nu ska jag försöka insomna - måste upp tidigt i morgon för att vara i Skövde i tid. Enz har redan däckat men jag har ett party i huvudet. Nog bäst att inte göra motstånd utan låta det hela förlöpa med någon form av partyförlösande musik i sängkammarlurarna...

torsdag, september 20, 2012

Broder duktig pysslar vidare

En renodlad hemmamansdag idag. Inledde med tvätt, fortsatte med städning av lägenhet, sedan lagning av kuddar samt mina träningsbrallor, och till sist tillredning av den där maträtten jag varnade för igår. Jag acade fanskapet bör tilläggas. Mr. Husmor 2012. Skulle jag vara en proper douchetard så skulle jag ju givetvis bifoga en bild på en stylad tallriksuppläggning av läckerheterna, men nu är jag ju inte i närheten av den douchenivå som krävs, så använd fantasin beyotches.

Bortsett från lite powerwalk i spöregn (jag anar ett tema) och ankomsten av en röd PS3-kontroll har det väl inte hunnit hända nått direkt. Well, jag har lyssnat en del på nya Dylan-plattan och måste revidera mitt omdöme en aning; andra halvan av plattan blir en aning fyrkantig på det där sättet som jag inte riktigt uppskattade på "Together Through Life". Låtarna "Tin Angel", "Tempest" (om Titanic) och "Roll on John" (om John Lennon) är så primitiva textmässigt att jag funderar på om herr Zimmerman håller på att jävlas lite (vore inte första gången), eller om hög ålder har börjat påverka talangen. Första halvan är finfin dock.

Avrundade kvällen med ett glas rött till två "Breaking Bad". Fjärde säsongen nu. Fortfarande grymt. Wä, nu ska jag lyssna på Gillian Welch och regnet som smattrar mot fönstret. Peace out.

onsdag, september 19, 2012

Flippo kollar skitfilm

Enz började sent idag igen så jag blev indragen i en sovmorgon. Försöker ju hålla dygnsrytmen i schack här eftersom jag vet att jag mår bäst om jag ser till att få ordentligt med dagsljus nu när dagarna blir kortare. Dock är ju mitt "normalstadie" att vid första bästa tillfälle flippa dygnet till läggdags runt tre-fyra på natten och uppgång runt elva, och under denna vecka har en gradvis flippning kunnat noteras. Förhoppningsvis pareras det hela med morgondagens tidiga tvättid.

Blev förmiddagslöpning i spöregn idag. Förjävla segt, dels på grund av genomsura kläder men mestadels på grund av halvkass nattsömn. Såg åtminstone till att pressa på lite extra i uppförsbackarna för att försöka hålla den senaste veckans kondis-momentum.

Efter dusch och middag blev det en sväng ner på stan. Senaste Dylan-plattan hämtades på OKQ8 (U-ports enda postutlämningsställe), en sväng till Systemet för några vinare och bir, samt turné runt stans mataffärer för att lokalisera lite skumma råvaror till en maträtt jag planerar att försöka tillaga inom kort. Yes, jag ska försöka att forsera min genuina aversion till matlagning och bege mig utanför min falukorv-och-makaroner-komfort-zon. Västsverige kan behöva sättas i beredskapsläge - shit kommer förmodligen att fatta eld och så vidare...

Efter detta bjöd kvällen på diverse lägenhetsordnande till tonerna av ovan nämnda Dylan-platta ("Tempest" heter den förresten). Hann igenom två och en halv sida och kunde konstatera att det hela föll mig helt i smaken. Påminde mig mer om "Love and Theft" och "Modern Times" än den förra plattan "Together Through Life" - mer pre-R&R svängigt och mindre primitivt. Inte mig emot eftersom jag tyckte att förra plattans kött-och-potatis-approach saknade aningen finess i både texter och melodier. Blir vidare fördjupning med lurar senare i sängkammarmörkret.

Tänkte annars njuta en film till kvällsmaten och tankade på måfå hem "Snow White and the Huntsman". Tänkte att den där Twilight-tjejen kanske inte bara gör skitfilmer, hon kanske bara gjorde en enkel cash-grab i och med det fåntrånande fotomodellsvampyr-franchiset, men i själva verket besitter genuin talang. Det var dumt tänkt ifrån min sida. Lökigheten blev så plågsam att jag var tvungen att stänga av efter halva filmen. Ska försöka forsera den andra halvan i morgon, när min hjärnas hån-och-ironi-center har normaliserats igen...

Bordmani och lite susigt

A'ight, har idag inte rört mig avsevärt från rummet vi kallar "kontoret", det vill säga rummet med denna dator. Den är visserligen en laptop men vi snackar fet PC-laptop som var da shizz hårdvarumässigt för typ fem-sex år sedan, så den är stor, tung och ett generellt pain in the ass att flytta runt. Därmed strandsatt på skrivbordet i kontoret. Enz är den som har den spröda och "fabulösa" Macen i hushållet. Jag rullar fortfarande dieseldrivet. Vi snackar gamla hederliga låsningar, randomiserade felmeddelanden och ett felkonstruerat kylsystem som, trots att jag bytte ut skiten själv i en svettig flertimmarsoperation härom året, fortfarande inte lyckas rå på den brännande värmezon som existerar uppe i vänstra hörnet av tangentbordet. En magisk pjäs.

Anledningen till det totala dataugglandet är återigen jakten på lämpliga möbler - idag med inriktning mot så kallade "matgrupper", det vill säga matbord och stolar. Som vanligt är det en pain in the ass att identifiera något som faller mig i smaken. Vill inte ha något Ikea-mässigt utan något kvalitativt och tidlöst som man kan behålla så länge man lever. Det ska vara rustikt i mörkare trä, dock inte sånnt där nyproducerat med fejkgammal patina. Det får heller inte vara för modern-cleant; köper jag ordentliga grejjer vill jag ju inte att skiten ser massproducerad ut. Men å andra sidan får det inte vara för intrikat. Det ska ju ändå funka utanför slottsmiljö, och därpå som vardagsköksmöbel.

Fuckballs vad svårt detta är. Har dock upptäckt att Blocket är ett potentiellt alternativ i min jakt. Tankarna går i banorna att köpa ett 1800-tals bord och komplettera med nya stolar. Dom visste liksom hur man gjorde bord på den tiden. Benen har liksom vettig proportion till skivan. Och eftersom jag är ute efter ett hyffsat tilltaget bord så är detta relativt viktigt. Nuförtiden tenderar man att sätta några vingliga plankor till ben på en tvåmeters skiva. Ser förjävla hattigt ut if ya ask me. Öööh... Sorry, angående allt bordtjöt. Är lite packad och råkade dra iväg på en tangent.

Jag och Enzlisch avrundade ju kvällen med lite "Breaking Bad" och med att avsluta en mousserande vinare som stått återförseglad i kylen sedan i fredags. Visade sig att det förmodligen var för lång tid - den smakade lite funky. Men skam den som ger sig. Blev en ljuv Sierra Nevada Extra IPA på den, vilket skruvade till sinnestillståndet lite lätt med sina 7,nånting procent.

Ho hum, annars har jag väl kännt lite på PS3-spelet "Infamous" (är fortfarande skeptisk - är man van vid gamla oslagbara "GTA IV" så känns ju styrningen och intrigen enormt B) gjort den sedvanliga träningen, samt spisat en riktigt underbar Chris Robinson Brotherhood-konsert under dagens kraftgång. En kanonbra upptagning av en konsert från den 18:e augusti i år. Mycket från de två nya plattorna, två nya osläppta låtar och diverse intressanta covers. Finns att tanka hem helt gratis och legalt här (man behöver ej vara reggad).

Nu blir det säng och vidare musiknjutning. Evenin'!

måndag, september 17, 2012

Protokoll och schpielnürd

Det var en finfin helg. Lördagen bjöd på extrem slappning, en löprunda, mucho "Breaking Bad" och större delen av en fabulös flaska vin. På söndagen drog vi en sväng till Borås för diverse inhandling, samt lite möbeljakt. Några soffkandidater kunde identifieras, dock måste mer utförligt jämförelsearbete utföras innan den optimala varianten kan utses. Vi mötte även upp med Auto och Luna för lunch på en dittills outforskad restaurang. Kan rapportera att den var till allas belåtenhet. Lånade annars med mig ett "Assasins Creed"-spel av AC-oraklet Luna. Är gött att ha nått episkt i spelväg att mysa in i under regniga höstdagar.

På tal om spel så skickade jag idag efter lite skit till PS3t. Är ju alltid ljuvt att ha nått man kan lira när man får fellow nördbesök så det blev ytterligare en kontroll samt det senaste "Mortal Kombat". Allt för en struntsumma på grund av lite internationellt detektivarbete online. Kommer bli ren och skär splatternostalgi eftersom man maniskt spelade ettan på PC/SNES cirka tidigt nittiotal. Det var ju enormt kul att lira mot varann och det pålades lik och slets ut ryggrader åt höger och vänster. Good times. Tåls att se om man fortfarande tycker det känns kul efter tjugo år. Är nog inget som inte några öl med likasinnade knuckleheads kan råda bot på.

Annars har dagen spenderats med ytterligare möbeljakt online, lite storkok, några "Lucky Louie" (herr CK bör inte satsa på sitcom har jag nu, efter en viss betänketid, konstaterat), djuplodat krånglande med att extrahera AAC-ljud ur en mp4-fil, tjöt med Mahatma, filande på en låttext, samt ett löppass där jag pressade mig själv hårdare än på länge och fick moraliskt stöd av Grateful Deads makalösa Barton Hall-konsert från den 8:e Maj 1977 (finns att streama här). Avslutade med käk och (surprise!) lite "Breaking Bad". Fan va bra det är.

Nu dags för säng. Håller tummarna för att senaste Chris Robinson Brotherhood och/eller Dylan-vinylerna dyker upp i morgon. Hörde förresten denna tidigare idag - småroligt...

lördag, september 15, 2012

Dr. Auto och Mr. Feg

Detta får bli snabbt och effektivt - somnar snart på stolen...

Förmiddag: tidig uppgång, regn och möbeljakt online. Har siktet inställt på ny soffgrupp, matgrupp, öronlappsfåtölj och skänk. Som vanligt svårt som fan att hitta nått som funkar med ens säregna smak.

Eftermiddag: Liseberg med Auto. Var för chickenshit i år för att prova Uppsvinget och AtmoFear - fick bli de gamla hederliga bergochdalbanorna istället. Auto hade dock aning mer metall i ballarna och körde Uppsvinget i alla fall. En ljuv vistelse. Kanonväder (trots SMHI:s retarderade stormvarningar), åksjukepiller och i princip inga köer. Det värsta traumat var en frontalkrock med radiobilarna som typ kännbart jonglerade runt hjärnan några varv i behållaren. Blev en sansande varv i sagoslottet för att samla sig. Balder åktes fyra gånger, bergbanan och flumeride tre och kanonkulan två. Awesomeness.

Blev ett varmt bad med ett glas mousserande rosé vid hemkomsten. Höll på att somna i badkaret. Dags för säng. Peace ut.

torsdag, september 13, 2012

Uppskruvad, softande och hippiefierad

Som karma för grannskvallret igår väktes jag 06:45 i morse av att en av ungjävlarna ovanför fick ett utbrott av episka proportioner. Fanskapet stod och primalvrålade i tio minuter samtidigt som han ryckte i ett dörrhandtag. Jeez, alltid är det nått... Nu när bördan av exarbetet är kastad så blir det grannjävelskap igen. Awesome. Men dom drar ju vid månadsskiftet så det är väl bara att bita ihop...

Speaking of; jag misstänker att allt mentalt bombardemang under det vedervärdiga uppsatspluggandet har lyckas skruva upp mig mer än vad jag trodde. Har gjort seriösa insatser för att chilla hela dagen men hjärnan är fortfarande wired på nått sätt. Irriterande, men det känns som det avtar mer och mer.

Har annars som sagt gjort fuck-all i princip. Tvätt, slösurf, tacomiddag framför några avsnitt "Lucky Louie" varpå jag däckade på soffan, konfererade lite med Auto angående ett eventuellt Lisebergsbesök i morgon, sedan en ljuv soldränkt powerwalk nere vid sjön till tonerna av The Chris Robinson Brotherhood. Idag igen. Har snöat in lite.

Jag antar att jag är taggad inför nya plattan "The Magic Door", som just nu är någonstans över Atlanten, på väg till undertecknad. Den andra nya CRB-plattan på tre månader, och vad jag har hört så ska den vara minst lika bra som systerplattan "Big Moon Ritual". Bara det faktum att den innehåller de två livefavvisarna "Vibration & Light Suite" och "If Your Wheel Don't Roll" gör ju att förväntningarna är relativt höga. Ett måste för alla som gillar tidiga 70-tals Dead.

Dagen avrundades med att den ljuva Enzon kom hem från ett flerdagsmöte i Göteborg, käk, några "Breaking Bad" (beroendeframkallande!) och ett ljuvt bad. Bla, bla... Fan, jag måste rycka upp mig ur dessa slentrianmässiga dagsprotokoll. Jag somnar ju själv av att korrekturläsa skiten. Godafton.

onsdag, september 12, 2012

Sovmorgonslunchlöpfilmmyyyyyys

Whoopee! Har just avslutat vinaren som påbörjades igår och är i ett finfint skick. Kollade just på filmen "Prometheus" och kunde konstatera att den kanske inte var det bästa Ridley Scott presterat. Kändes som repetition av en välkänd formula. Skitsamma att Noomi facking Rapace var med. Svenskhet borgar definitivt inte för kvalitet i filmvärlden, oavsett vad Aftonkräkan vill få oss att tro med sina tragiska "[svensk person] intar Hollywood och är grym" headlines.

Dagen har annars varit ypperlig. Enzwürst väckte mig runt sextiden, gick upp vid sju, gick och la mig igen vid åtta, lyssnade på Chris Robinson Brotherhood och sov till halv elva. Efter en stund ringer Auto en route från Lidköping och bokar lunch. Han dyker upp efter trekvart och det blir lite lite häng och dinering på en nyfunnen (och ypperlig) restaurang. Vi avrundar med lite grisning i GTA för old time's sake.

Eftermiddagen bjöd på ett löppass i spöregn, under vilket jag även passade på att spöa mig själv en aning. Snackade ju lite spring med den gamle atleten Auto tidigare under dagen och fick upp entusiasmen för lite extraordinär pressning av förmågan. Har nog hamnat lite i ett för bekvämt tempo när jag är i spåret. Är väl förmodligen därför jag känner att jag ibland tappar lite i kondis trots att jag tränar kontinuerligt. Mådde kanon efter dagens pass.

Efter detta blev jag stoppad vid entrén av en av grannfruarna och efter lite konversation bondade vi i ett gemensamt förakt för grannarna ovanpå oss. Visade sig att dom inte bara stör oss som bor under, utan hela fastigheten och att folk har ringt in diverse klagomål till hyresvärden. Där ser ni - det är inte jag som är surgubbepsyko, det är världen det är fel på! Min info om att familjen mayhem kommer att flytta ut inom kort verkade ytterst uppskattad.

Sedan blev det vin å film, som sagt. Nu kanske lite "Lucky Louie". Sedan säng. Tidig tvättid i morrn y'know. Jag lär mig aldrig...

tisdag, september 11, 2012

Medelsofting

Operation "picking up the slack" fortsatte även idag. Gick upp tidigt och åkte iväg för en halvdag av diverse bilrengöring. Jag och Enz bör ju egentligen inte ha bil eftersom vi är helt värdelösa på att hålla efter fanskapet, vilket vi efter fyra års tveksam skötsel fått kvitto på med några små rostfläckar på en av dörrarna. Har därför skärpt mig en aning den senaste tiden. Detta är ju i alla fall den andra tvätten i sommar. Tidigare skedde det mer på en årlig basis. Skumt att inte min sunkfobi verkar sträcka sig till saker på fyra hjul... Anyhoo, nu är den tiptop och åter förseglad i garaget. Blir inget mer bilåkande nu - biltvätt är ju seriöst själadödande business.

Idag har annars makalöst sexiga och actionspäckade saker inträffat; jag har köpt två skotskrutiga paraplyer, två intressanta vinare, fått Peps Persson-plattan "Droppen urholkar stenen", promenerat nere vid sjön i regnet, däckat på soffan, kollat på Louis C.K.s första sitcom "Lucky Louie", samt tjötat med den gode Mahatman i några timmar. Nästan lite för mycket action, jag hade ju tänkt att hårdsofta såhär efter uppsatsinlämningen. Skall omedelbart åtgärdas med ett glas rött (tha's right - el Kajako har fått upp ögonen för det sura och pretentiösa efter sommarens roséfrossande) och ett "Breaking Bad". Godafton.

måndag, september 10, 2012

Fri

Jaha, det var det. Efter diverse småjusteringar och ett febrilt tillägg på grund av en sista-minuten-insikt gällande en av examinatorns opponeringskommentarer så skickade jag slutligen in styggelsen till uppsats runt niotiden igår kväll. Kändes... Sådär. Om jag ska vara ärlig. Missförstå mig inte, det är fullkomligt gudomligt att bli av med skiten och slippa ha den hängande över varenda vaken sekund. Men det blir liksom inget direkt klimax när man under en dryg månad har vrängt ut och in på hjärnan, för att i slutändan inse att all mental påfrestning endast har resulterat i något som till och med man själv tycker är helt värdelöst. Något man vet kommer underkännas. Nej, jag överdriver inte och fiskar inte för sympatier - shit kommer att failas, "yo". Men man är ju i alla fall fri. Äntligen. Har nog inte riktigt greppat det än, men några tillfällen av spontan extas har dykit upp under dagen.

Ljuvt förövrigt att första dagen efter den långa exarbetesmisären blir en bonussommardag mitt bland alla höstvibes. Trodde att jag sabbat hela sommaren med min studieångest, så det är ju gött att få smaka på lite otvungen värmenjutning såhär i september. Synd då att jag spenderar halva dagen inomhus med att sanera lägenheten. Har liksom skitit i allt under den sista pluggperioden så förfallet var (i mina mått) rätt outhärdligt. Kan liksom inte luta mig tillbaka och njuta av den nyvunna friheten om jag känner smulor under fötterna och får fösa undan dammråttor när jag hasar runt i lägenheten.

Kom till sist ut i alla fall för en löprunda. Ljuvt att åter kunna springa i kortärmat. Kvalmigheten fick mig ändå att svettas som en gris. Good shit. Har ju inte rört en fena under helgen. I lördags blev det ju som sagt kräftskiva/födelsedagskalas för Enz syskon hos Enz päron i Götene och en hel del ljuv mat och dryck intogs. Och yes - ett respektabelt buzz kultiverades.

Vaknade ofärskämt intakt på söndagen och hann med ytterligare grandiosa matintag mellan slutspurtspluggandet. Hann till och med med en bilfärd runt någon form av fornminnestipspromenad runt Kinnekulle. Det kollades in borgruiner, fornstugor och käkades nygräddade våfflor. Dock prioriterades inte motionering av någon underlig anledning. Löprundan var som sagt välbehövlig.

Wä, börjar bli dags för säng. Eller vänta nu... Jag är ju fri. Öl? Film? Bok? Musik? PS3? Tror att jag börjar känna livstecken igen...

fredag, september 07, 2012

Jag är tillbaka, bäbis

Feckin ell, det börjar ta på det hela. Känns som att jag börjar närma mig gränsen i kompletterandet där jag inte kan tillföra så mycket mer utan att behöva göra omfattande omskrivningar av stora sektioner av uppsatsen, vilket det definitivt inte finns tillräckligt med tid för att göra. Så bajskorven är i stort sett färdigpolerad. Den är fortfarande vedervärdig och kommer definitivt inte att godkännas, men, men... Det känns i alla fall gött att löpa linan ut. Så vet man åtmonstone vad som väntas om man får för sig att ge det en ytterligare chans till våren. Hursomhelst så ska jag lägga till några ord samt göra en ytterligare överblick till helgen, men sedan är det bara att lämna in fanskapet och gå vidare med sitt liv. Mmmm, mitt liv. Har saknat det. Take it, Frank...



Annars har dagen bjussat på stud från nio till tre. Förresten - en klimp fascinerande info: jag fick en ny 7"-adapter till skivspelaren med posten. En enkel men ljuv pjäs i rostfritt stål från någon amerikan på eBay. Hade fepplat bort min gamla i plast under flytten och har därmed inte kunnat lyssna på vissa av mina 7 tummare på ett halvår, därav den där Nikki Sudden 7" som jag fick hem i förra veckan.

Helt ljuv singel förövrigt. Inspelad i Athens, Georgia på sommaren 2005 med det ytterst kompetenta bandet Southern Bitch. Två skitbra låtar som definitivt är i klass med materialet på de två sista (och mästerliga) Sudden-plattorna "Treasure Island" och "The Truth Doesn't Matter". Rekommenderas. Låtarna/singeln heter förresten "Barroom Blues" b/w "Family Bible".

Blev en löprunda i det ljuva sensommarvädret under eftermiddagen. Tänkte plåga min kropp lite extra eftersom den jävlades under löppassen i måndags och onsdags, så jag gav mig in på milen istället för den sedvanliga femman. Rod Stewart med Faces i lurarna som moralisk support. Har aldrig sprungit milen här i Uschlehamn förut eftersom femman är så stört kuperad att den räcker gott och väl, och milen skulle enligt "kuperingskartan" vara ännu värre.

Första halvan var AOK. Visst, rejäla uppförsbackar här och där, men ändå tillräckligt långa sträckor i mellan för att återhämta sig. Började bli komfortabel, men sedan dök fanskapet upp; en och en halv kilometer i konstant uppförsbacke. Da. Yum. Höll på att självdö innan jag nådde toppen. Efter detta kom man in på de sista kilometrarna av femkilometersspåret. De känns vanligtvis förjävliga att springa, men efter monsterbacken kändes det bagatellartat. Har sagt det förr, men uppenbarligen är ju löpning 90% psyke.

Nu blir det antingen lite "Breaking Bad" eller musiknjutning i horisontalläge. I morgon vankas kräftskiva hos Enz päron. Jag planerar ett visst buzz. Peace ut.

torsdag, september 06, 2012

Den lever

Nu följer en kort dagsredovisning. Tidig uppgång med tvätt + sedvanlig plugg under förmiddagen. Runt tolv styrdes bilen mot Skövde för att plocka upp Enzorn på tågstationen och spisa lite hemma hos hennes bror Betong Fil. Sedan vidare mot Götene för en visit hos Enz päron. Sov på soffan och käkade kvällsmat. Sedan höghastighetsresa i konstant regn tillbaka till U-port. Väl framme inhandlades ett paraply för 25 spänn på macken. Det invigdes under kvällens kraftgång och havererade ungefär efter tjugo minuter. Ren kvalitet. Dusch på det och nu sitter jag här och ska strax gå till sängs. Hoppas att intresseklubben för protokoll.

Fick annars Jeremy Gluck EPn "Looking For a Place to Fall" idag. Ska bli kul att höra eftersom det är samma dream-team bakom denna som den finfina "I Knew Buffalo Bill" plattan, det vill säga Nikki Sudden, Rowland S. Howard och Epic Soundtracks.

Förövrigt verkar min stereoanläggning ha repat sig efter sommarens nära-döden-upplevelse - nu hoppar CD-spelaren igång nästan varje gång man trycker på "on" och ljudet ut har inte strejkat på flera veckor. Awesome. Att köpa ny anläggning är ju en utgift man vill skjuta på i det längsta känns det som. Dyrt + en jävla djungel av produkter att navigera genom.

Anyhoo, varför har jag aldrig lyssnat på Willy DeVille? Lätt latinsk roots/cajun/punk/rock & roll, go röst och de låtar jag tjuvlyssnat på är ju guld. Känns som att en skivbeställning nalkas...

onsdag, september 05, 2012

Pelle Paris och en gradvis bögifiering

En halvunderlig notis: psykologen i det där programmet om parterapi som jag råkade fastna framför igår är ju den gamla sångaren i det karaktäristiskt svenne-mediokra rockbandet The Facer som lirades en del på P3 för typ tio år sedan. Kotlettpagen och hipstermustaschen maskerade det väl, men när jag satt och bläddrade i dagens tidning noterade jag det aningen udda namnet Poul Perris i samband med info om programmet och bitarna föll på plats. Gött för'n. Han är rejält mycket bättre som psykolog än som rock & rollare kan konstateras...





...och så ska han ju ha plus i kanten för att ha "Tonight I'll Be Staying Here With You" med Dylan som vinjett till programmet.

Annars har dagen fortskridit med jämna studieplågor. Balls vad frustrerande det är att hela dagarna sitta och försöka göra kompletteringar efter anvisningar som man till stor del inte kan relatera till. Blir liksom nittiofem procent hjärnplågeri och fem procent konkret skrivande. Varenda ord är som att dra en tand. Sedan att man vet att arbetet i sig är en stor bajskorv som förmodligen kommer att refuseras vid första anblicken gör ju inte direkt wonders för entusiasmen. Men snart är det ju hursomhelst över. För denna gång atleast. Mmmm, den 10:e...

Psyket under denna sista pluggetapp är aningen stabilare än tidigare under sommaren. Har förmodligen lite att göra med att jag nu sett till att hålla tränandet igång samtidigt - det gör ju en hel del att komma ut en timme i naturen varje dag. Men vissa demoner infinner sig ändå. Jag har blivit rejält mycket labilare och mesigare på senare tid. Bögigare, if you will. Mitt tidigare nästan vidrigt starka självförtroende och mentala distanseringsförmåga har reducerats märkbart. Åtminstone gällande personlig prestation. Misstänker att det har att göra med en serie hyffsat färska händelser där jag kommit i konflikt med min dåliga karaktär och för första gången gått förlorande ur kampen. Man blir förvånad och tappar lite förtroende för sig själv. Weird.

Det hela brukar ju hållas i schack genom den ljuva Enzführern som kan stödja vid behov, men samtidigt skåda genom bullshittandet. Dock har hennes Stockholmsvistelser tenderat att sammanfalla med mina pluggperioder det senaste året, vilket har resulterat i obehindrade djupdykningar i studiesvärtan och prestationsångesten från min sida. Men nu idag acade hon slutarbetet på sin internutbildning så no more Stockholmo på ett tag. Ljuvt att någon i detta förhållande lyckas studa med sunt förnuft i alla fall. I afton tömmer hon förmodligen samtliga barer i huvudstaden och i morgon kommer hon hem för att avbögifiera undertecknad. Underbart. Meanwhile...


tisdag, september 04, 2012

TV-svärta och sex organ

Plörrrggh. Idag lite lättare än tidigare. Fick även ett mindre irritationsmoment då ett mail dök upp från kursansvariga med information om att deadlinen för kompletteringarna är i morgon. Min examinator hade ju tidigare informerat om att den i mitt fall var på söndag, vilket jag planerat mitt arbete utefter. Gött organiserat. Som vanligt. Löste det hela med ett mail.

Annars har väl dagen inte bjudit på nått direkt exalterande. Uppsatsarbetet känns som en långsam mental död. Jo, jag fick förresten "Compathía"-plattan med Six Organs of Admittance. Den som skulle vara Chasnys Nikki Sudden-platta. Hade den i lurarna under dagens motionsrunda och kan konstatera att man behöver en rätt livlig fantasi för att dra några uppenbara Sudden-paraleller. Möjligen någon liten aspekt av omslaget och kanske den Jacobites-vibbiga soptunne-sliden som figurerar flyktigt i sista låten. Annars låter det väl ungefär som Six Organs brukar låta, vilket ju aldrig är fel i sig. Möjligen lite mer lo-fi än de senare plattorna som jag är bevandrad i, och sedan sjungs det mer över lag.

Avrundade kvällen med ytterligare en Widerberg-rulle, klassiska "Kvarteret korpen". Den brukar ju titt som tätt utnämnas till den bästa svenska filmen genom tiderna, och även om jag kanske inte skulle gå så långt själv så kan jag lätt förstå varför. Lysande spel av Thommy Berggren, Keve Hjelm och Emy Storm, samt en tidlös story som greppar tag. Dock med en rejäl dos av klassiskt svenskt filmvemod så jag vete fan om den egentligen är så lämplig att skåda när man redan är psykiskt ansatt av pluggrelaterad svärta...

Toppade det hela med att sedan fastna någon halvtimma framför nått SVT-program om verkliga par i terapi. Ytterligare dysfunktion och mörker. Jeez, tur att Enzo ringde och avbröt deppressionshypnosen. Inga mer personlighetskriser nu innan den 10:e please...

måndag, september 03, 2012

Mannen med skituppsatsen

Ok, tillbaka efter helgen. Några kvällars rusdryck och en bilturné runt halva Västergötland. Farsan fyllde år och Enzolennart skulle till Stockholm. Grävde fram ett gäng gamla filmer inspelade med videokamera c:a sent åttiotal hos mor och far. Hade inte dett dom på 15-20 år - riktigt kul. Tror jag börjar bli sentimental såhär på ungdomens (ahem) höst, jag tycker det är oerhört intressant att glo på gamla bilder och filmer. Tror jag ska sätta mig ner någon gång och försöka transferera allt smalfilms- och VHS-material till DVDer i kronologisk ordning. Hehe, jepp, totalt o-rock & roll och whatever - men å andra sidan har jag väl aldrig direkt gjort anspråk på att vara någon galjonsfigur för "cool". Om inte "cool" möjligen innefattar extremt pedanteri, sunkfobi, katalogiseringsmani och självcentrerat bloggeri...

Denna dag har annars bjudit på lite motsträvigt plugg, den jobbigaste löprundan på åratal (måste haft något att göra med helgens alkoholintag), indiansommarväder, Waylon Jennings och sena Nikki Sudden på skivspelaren, samt avslutningsvis vidare Bo Widerberg-frossa med Leif GW-filmatiseringen "Mannen från Mallorca" från 1984. Halva behållningen med filmen är ju helt klart att se alla samtida Stockholmsmiljöer. Tunnelbanan och rubbet ser exakt ut som jag minns det från samma tidsperiod när jag var typ 5 år och var uppe i huvudstaden och hälsade på min morbror och blivande moster. Underbart. Thomas Von Brömsen och Sven Wollter är ju även ett ljuvt radarpar. Får nog fanemej slänga på "Mannen på taket" också innan läggdags...

Btw - när jag hade droppat av Enz i Skövde och körde hemmåt igår kväll satt jag i någon form av nostalgiskt skimmer genererat av de där gamla hemvideofilmerna. Denna låt hoppar då igång på bilstereon och träffade mig rätt i sentimentalitetsdiafragman. Klump i hals och en del extrablinkande som följd. Tecken på ren kvalitet...