Gloriarse!

Fan, vilket västgötaklimax till dag. Inleder med att sova tre timmar in på min tvättid och därmed spendera resten av dagen med att kuta upp och ner från tvättstugan, för att sedan åka till Borås för att handla en TV bänk, kolla två affärer och missa resten pga att man inte hittar fanskapen innan stängningsdags. Seriarsely - vad är poängen med att hålla typ kontorstider på möbelvaruhus!? Hur många kunder är inne och handlar vid 11:00 en vardag liksom? Ridicularse! Ta sovmorgon, öppna vid 16 och kör kväll istället så kanske folk hinner handla nått y'know.

Anyhoo - som grädde på moset fanns fan inget vettigt i TV-möbelväg i de två affärer som väl hade öppet. Antingen handlar det om den eviga oljade jävla eken eller så ser bänkfanskapet ut som någon form av plastig 60-tals-kuliss från Kubricks "2001". Jeez, erbjud åtminstonde något som ser ut att åtminstonde varit i kontakt med en tänkande varelse under produktionen! Serenity now, serenity now... En meningslös eftermiddag alltså. Hela tillvaron känns irriterande seg. Typ dränkt i sirap. Dagsformen har varit enormt svart och hetsig.

Detta är inte min vecka helt enkelt. Varför sitta och posta sin klagosång dag efter dag då all of a sudden, kanske ni funderar? Well, eftersom jag hela tiden undviker att hugga tag i den sista vedervärdiga pluggverksamheten så funkar detta som någon form av halvkass rökridå med målet att lura mitt samvete att jag gör nått produktivt i alla fall. Vissa kniper igen och putsar och polerar sin vardagsmisär för att sedan konvertera den till glada Facebook-uppdateringar med bilder på snorungar och maträtter. Jag föredrar att hulka lite klassisk galla. Halvanonymt, bakom en dataskärm och en pseudonym. Ädelt.

Nu ska jag ignorera det dåliga samvetet inför fredagens hittills oförberedda kursseminarie genom att våldta ett sexpack och skåda en av följande skräckisar: "Kill List", "Stake Land" eller "The Innkeepers". Hmmm. Lutar år den sistnämnda. Tidig sänggång? Nya friska tag? Heh. F yez all, f yez allllllll...