Kass idag med. Hade någon form av sjukdomspeak i morse när Enz gick upp, vaknade typ i en pöl svett och kände mig helt överhettad trots att Enzymen försäkrade mig om att jag var iskall. Awesome. Tog en Ipren, somnade om och vaknade i hyffsat gott skick halv ett på dagen. Kändes sedan som om skiten var på reträtt, men under kvällen har det börjat bli sämre igen. Balls. Börjar ju bli aningen segt att vara limmad framför TVn. Till och med exjobbsarbete börjar kännas lockande. WTF!?
Läste förövrigt en rolig insändare i GP:s nöjesbilaga idag om hur förträfflig den nya houseboomen är och att alla slutsålda arenor bara är bevis på att rockmusiken är irrelevant. Var detta tänkt som nån form av Aftonblaffan-agitation eller vad? Ska man bli provocerad? Jeez, i sådana fall skulle ju NKOTB, Britney, Robin Williams, Spice Girls och ABBA för den delen också markerat alla andra genrers död när dom peakade. Ingen bra punk skulle ha gjorts innan 1995, hiphop skulle varit helt irrelevant för mänskligheten under de första 20 åren och Miles Davis skulle inte kunnat tillföra någon något sedan 50-talet. Alla artister som aldrig headlinat Globen skulle kort och gott vara skit.
Alltid lika kul när rövhättor försöker rättfärdiga ett resonemang med hänvisning till popularitet som "bevis" för sin tes. Guess what - det var vida etablerat bland folk och fä att jorden var platt och universums mitt en gång i tiden, och det var i en fråga som (förutsatt att man tror på naturlagarna) inte var beroende av något så flyktigt som subjektiv smak. Folk är drönare, de flesta hänger på det som för dom verkar vara hippt för stunden. En sekund är det Dr. Bombay, nästa Smurfhits och nu är det Swedish House Maffia och Melodifestivalen. Det är meningslöst att försöka hänga upp någon kvalitativ signifikans på det faktum att folk är slöa i huvudet och inte orkar göra informerade aktiva val.
Sedan misstänker jag att det inte ens är samma publik som besöker t.ex. Dylan på Globen och ovan nämnda Maffia. Man vill ha ut olika saker av sin upplevelse. Dylanfansen vill förmodligen ha tänkvärda texter, en portion improvisation och ett karaktäristiskt framförande, medan housemänniskorna egentligen bara är ute efter lätta beats att dansa till, en ljusshow och en stor festlokal. Dom skiter väl fullständigt i vilken douchig kotlettfrippa som trycker på play på datorn i början av kvällen. Det är liksom poänglöst att ställa fenomenen emot varann. Lite som att hävda att flugfiske är ett döende fenomen eftersom det är fler människor som kollar på TV-serien "Dexter" än människor som utöver flugfiske.
Sedan kanske man kan argumentera att technogenren värvar mer nya yngre fans är rockgenren (och till synes alla andra genrer) nuförtiden, men det vet ju alla är på grund av att dagens kids är värdelösa och dumma i huvudet... God helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar