Awesome. Ungarna ovanför dunkade i golvet konstant under en kvart (runt tolvtiden på natten) vilket resulterade i att jag i vrede slog ett litet hål i innertaket i hallen. Planen var att på ett icke helt subtilt sätt upplysa dem om deras mentala eftersatthet genom lite good ol' surgubbebeteende, men så fort man själv sänker sig till douchenozzlenivå så får man ju uppenbarligen sota för det omgående. Spackel och färg, here we go.
Mitt utfall verkade inte heller ha registrerats något nämnvärt i det konstanta mayhem som råder där uppe eftersom vansinnet fortsatte i ytterligare trekvart. Jag gjorde till sist det enda vettiga och gick upp och plingade på. När jag utförde samma manöver i respons till våra förra grannars retarderade hemmabiobeteende så resulterade det i total punktering av deras mänskliga värdighet då de, istället för att öppna dörren och ta diskussionen, låtsades som om de inte var hemma, alternativt inte hörde dörrklockan och sedemera mitt knytnävshamrande på deras dörr.
Mina nya grannar lider inte av den typen av bollrelaterad minimalism utan öppnade istället som normala människor. Jag informerade sansat om problemen, en givande konversation följde, händer skakades och jag blev till och med erbjuden ett fredligt pilo-sit-down. Jag avböjde givetvis artigt på klassiskt svenskt manér genom att fejka en ursäkt. Gick därifrån helt befriad från månader av uppdämd irritation. Intressant vad civiliserat beteende tycks uträtta...
Tydligen ska de även flytta inom några månader. Hmmm. Det är lite frestande att kolla med hyresvärden om man finge switcha till deras lägenhet när dom drar. Skulle ju definitivt eliminera chansen att få ytterligare jobbigt folk ovanför sig. Å andra sidan verkade deras lägenhet sunkigare än våran, så det skulle ju helt klart vara lite surt att skita i allt man pimpat i denna lägenheten för att börja om på nytt i ytterligare ett hell-hole. Detta måste definitivt bearbetas...
Annars har framstegen med studierna varit minimala under helgen. Har segat mig fram i snigelfart med en rejäl klump ångest tryckandes på psyket. Dock har jag skissat upp en någorlunda verklighetsförankrad studieplan som eventuellt kan ro det hela iland. Däremot finns det ingen som helst marginal, så om något överraskande inträffar eller om jag varit aningen tidsoptimistisk gällande något av alla moment så är jag rökt.
Å andra sidan så har all pluggrelaterad ångest och allt nojjande det senaste halvåret resulterat i någon form av apati. Känner lite att det är skit samma. Hinner jag inte så har jag ju åtminstone färdigställt större delen av arbetet. Är ju bara att lämna in den vid nästa möjliga tillfälle istället. So what? Kommer ju ändå inte att få något jobb baserat på min flumexamen liksom, så det spelar ju knappast någon roll om jag får ut den nu eller om ett halvår/år. Bara att uthärda, göra det bästa av situationen och när september rullar in på friska vindar, då blir det re-boot av existens.
Jul i juli? Lugn, det är bara lite Dolly-sympati som jag cheesar ut norröver i riktning mot någon som kan tänkas behöva lite lätt ostig sympati i natt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar