Fan alltså, jag har sagt det gång på gång, men det blir bara mer och mer uppenbart - jag är inte lämpad att bo i lägenhet. Börjar nu utveckla ett genuint hat mot barnfamiljen ovanför oss. Fem(!) jävla dampungar som vrålar, lipar och dundrar omkring konstant, och två till synes helt apatiska föräldrar som låter skiten hållas samt låter kidsen (typ 3-11 år eller så) hålla på till ettiden på natten. Varje. Jävla. Natt. Snorungarna får stå nere på gården och ADHD-vråla upp till lägenheten i en halvtimma utan att mor och far Åsna säger ett skit. Dom får hälla drycker utmed sin balkong så det marinerar samtliga balkonger under. No problem. Dom får släpa in halva stadsparken i trapphuset utan så mycket som ett höjt ögonbryn. Dunka på piano i timmar, go ahead... Bla, bla, etc, etc...
Alltså, man vill ju inte börja flippa ur efter bara tre månader som granne, men vafan??? Varför kan inte folk bara uppföra sig? Har svårt att sätta mig in i den typen av ren brist på hänsyn. Douchetards som måste dunka basreflex under varje vaken minut, köra surroundsystemet på maxvolym så fort TVn är igång, dansa Kinect-kamera, skrika och klappa i händerna så fort något marginellt exhalterande inträffar. Visst, vissa argumenterar att bor man i lägenhet så måste man tolerera ett mått av påverkan, men jag menar att det motsatta även gäller. Är man en sådan extrem rövhatt att varenda aspekt av ens existens måste ljuda ut över vidderna, så kanske man bör överväga en annan typ av boende.
Sen att det är en barnfamilj skiter jag i. Det är inget giltigt argument för total doucheness. Det finns alternativ y'know, man måste inte göra hole-in-one konstant. Särskilt inte när man uppenbarligen inte klarar att husera sin privata hord på nittio kvadrat sunkhål. Eller så kan man bara säga the fuck ifrån! Fanns inte ens på kartan att jag och syrrorna skulle få hålla på sådär. Fick nån ett hysteriskt utbrott blev den typ rejält åthuten, ihopfällt och inkastad på sitt rum. Det var liksom ingen idé insåg man rätt omgående. Och vi hade inte ens grannar vägg-i-vägg att ta hänsyn till. Imagine that, bara normalt uppförande. Fristående!
Fan, nu är klockan 23 och idioterna fastnade i nån jävla blip-bloppig Smurfhitsloop däruppe så jag var tvungen att skicka en knippe tuschpennor i takriktning. Fruktigt, visst, men jag känner ju inte för att sabba våra nymålade ytor. Det verkar ha tagit skruv tillsvidare, blev lugnt...
Men det kanske är jag ändå... Med undantag från två polare känner jag ingen som tagit upp liknande problem. Å andra sidan verkar folk hamna i betydligt bättre isolerade hus än mig. Jag har en tendens att hamna under alla dessa uppmärksamhetsivrare i pissigt isolerade kåkar från 40-50-talen. De tre värsta miffona har varit; en pundare som högljutt lirade TV-spel med sina fellow pundarpolare nätterna i ända, det vuxna jättebäbisparet med fäbläss för baslåda (som avhandlats vid flertalet tillfällen i denna blogg de senaste åren), och nu den månghövdade trashfamiljen med multipla bokstavskombinationer. Skulle bara vara så extremt skönt att hamna på översta våningen någon jävla gång. Men nästa gång blir det väl hus får vi hoppas. Eller så blir screening processen enormt mycket mer sofistikerad vid val av lägenhet.
Vet inte riktigt hur jag ska fortskrida. Antingen gör man det vuxna och rapporterar in störningarna till värden, alternativt går upp och plingar på och kräks lite galla, eller så börjar jag helt enkelt att hålla högljudda fester varje helg samt nattligen träna mina vedervärdiga gitarrkunskaper. Eller så fortsätter man att dunka i taket som en dåre och hoppas att budskapet går hem. Jag återkommer garanterat i frågan...
Är annars enormt skadeglad över det faktum att ovan nämnda jättebebis-ex-grannar nu också försöker kränga sin bostadsrätt efter utfallet av min relativt framgångsrika försäljning, men att deras smaklöst inredda hysteriska fondväggsbonanza verkar vara extremt svårsåld då den nu snart är inne på sin tredje annonsmånad. Förpassad till de suspekta objekten på sista sidan i sin kategori på Hemnet. Och nu med de nya lite halvbrackiga pensionärsgrannar som jag sålde till under sig, som definitivt inte lär tolerera nått baslådenonsens. Hehe. Karma är en beyotch.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar