Trots ett visst självförakt för att jag presterat fuck all studiemässigt idag så har det varit en bra dag. Startade med att softa kvar i sängen en halvtimma efter det jag vaknat, varpå förmiddagen spenderades under filt i soffan med Leffe GWs "Den döende detektiven". Har svårt att hålla mig ifrån den. Uppenbarligen. Molande spänning.
Runt middagstid (det vill säga mitt på dagen c:a 13:00, och inget annat) dök Enz brycha Betong Fil upp. Han var här för att extraknäcka hos Enz på kvällen. Det dinerades grillad kyckling och pommes, softades vid TV, varefter vi gick ner på stan och till sist hamnade på ett gemytligt och rustikt fik. Känns som ett potentiellt stamhak. Blev nån timmes häng innan vi traskade iväg mot Enzlerts kungadöme och det hägrande arbetet.
Kvällen blev sedan helt klockren. En löprunda med solnedgången som backdrop och Jacobites i lurarna, en lång och varm dusch och sedan Enz hembakta bröd med leverpastej och inlagd gurka, samt ost och paprika. En tjeckisk öl till det och Stefan Jarls dokumentär om Bo Widerberg. Helt magiskt. Att med enkla medel för en stund glömma all samtida glättighet; alla Aftonbladet-headlines, reality TV, DJs på topplistorna, socialt tafatta och arga unga män i kommentarsfält på nätet, Melodifestivalen, Alliansanhängare, och människor som läser inredningstidningar. Bara kropp och natur, simpla men gudomliga smaker och ett stycke kultur som greppar tag på riktigt och av goda skäl. Den här känslan infinner sig allt mer sällan. Är det åldern eller samtiden?
Appropå kvalitet - här har du nått trevligt från kommande Dylan-plattan. Trevlig helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar