torsdag, augusti 02, 2012

Jag irriterar och tangerar halvkapacitet

Idag har jag faktiskt uppnått cirka 60% av min pluggkapacitet per dag. Tidigare under den här "seriösa" insatsen för att se till att jag åtminstone har en marginell chans att boksluta detta senaste sorgliga kapitel av högskolestudier så har jag väl legat på stadiga 30%. Sammanlagt 2-4 timmar per dag, pepprat med ideliga mikropauser triggade av akut uttråkning och grava koncentrationsproblem. Dagens ökning ledde till att hälften av fredagens och tisdagens slack jobbades in. Good shit, och jag har ändå tid över för öl och zombiefilm - huzzah!

Varför inte bara vrida upp förmågan till 100%, kanske ni frågar er? Well, jag tror helt enkelt inte att jag har det i mig längre. Möjligen under pistolhot. Luften gick liksom ur motivationen under det där numera legendariskt deprimerande mötet med programmets ex-studenter förrförra hösten och disciplinen var aldrig den samma igen. Svårt att prestera på topp när man vet att det är meningslöst liksom. Men detta har ju ältats otaliga gånger på denna blogg de senaste åren, sååååå...

Hursom - dagens post innehöll idag Wondermints debutplatta och även promo EPn "Live From Leeds" med Burning Tree, bandet som gamle Black Crowes gitarristen Marc Ford hade innan han blev en kråka. Har inte hört någondera så en viss nyfikenhet finns. Blir något för iPoden i afton.

Idag lyckades jag även irritera Enzlert till en glödgad nivå. Det började med något som jag uppfattade som ett lätt dåligt humör. Några frågor om detta uppfattade dåliga humör, samt från min sida ofokuserat förfarande med plastpåsar och pantkvitton under en vända till affären gav upphov till en massiv mental kallfront som säkert varade en hel kvart. En kvart. Sedan var det som bortblåst. Makalöst med tanke på att Enzon förmodligen var rådande europamästare i långsinthet back in the day när våra vägar korsades. Ett litet snedsteg resulterade på den tiden i en veckas tonårsmässig tystnad, blängande under lugg och diverse annan dramatik. Framsteg. Vilken lång och underlig resa det har varit, indeed...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar