Skickade just in min första jobbansökan på åratal. Mest på skoj. Satt och flummade runt lite online och stötte på ett jobb i närheten som uttryckligen eftersökte grejjer som jag har pluggat. Känns ju helt overkligt eftersom den typen av kompetens typ aldrig efterfrågas i normala jobbsituationer. Sedan verkar ju jobbet lite halvsurt i sig, men eftersom jag inte ens har en examen ännu (har ej fått betyg på exarbetet än + är övertygad om att det blir U hursomhelst) så är väl chansen föga dramatisk. Kände bara att det kunde vara vettigt att damma av CVt och så vidare. Inte helt utan mentala torrhävningar dock; jag fullkomligt avskyr att söka jobb. Det här "sälja in sig själv"-köret ger mig douche-chills. Vanvettigt pinsamt på en existensiell nivå. Denna gång har man ju dock inte Arbetsförmedlingen flåsandes i nacken så jag skippar bullshittandet och håller mig till ren fakta. Vill man inte anställa på meritförteckning och eventuell kompetens så får det fanemej vara. No more, "jag är effektiv, stresstålig, punktlig", bla, bla, *hulk*, *häv*...
Anyhoo, idag blev det annars en jävla massa "Infamous", en ljuvt höstig eftermiddagspromenad, lite Bruno K. Öijer-läsning, samt ett snabbvisit av mina päron. De hade med sig en gammal fåtölj som jag gått med på att ta över tills dess att jag hittar något snyggare att ersätta den med. Jepp, den är klädd i något vedervärdigt grön/blå-mönstrat och solblekt 90-talstyg. Dock är den riktigt skön att sitta i och hyffsat snygg till formen så den får stå i ett hörn av "kontoret" tills vidare. Och ja - jag har funderat på att klä om den, men det skulle bli lika dyrt som att köpa en ny fåtölj även om jag gjorde det själv. Bra möbeltyg är tydligen svindyrt.
Wä, bäst att jag avrundar innan jag åter ballar ur i vidare ordbajseri. Gonatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar