Hårvårdskollaps

Har idag lidit av enorm mental svaghet. En tynande, mjäkig och irriterande känsla. Otydlig härkomst, vilket bara gör det hela mer frustrerande. Började med att jag började känna mig lätt groggy under en promenad med Enzo i förmiddags. Trodde det berodde på hunger och viftade bort det hela. Fast forward till eftermiddag. Anländer i Lidköping för att jobba på det nya projektet med Tård och Auto. Först dock lite häng med Enzo och hennes polare Elaine. Går ur bilen och börjar genast irritera mig på den flygiga och fluffiga kvaliteten på mitt hår som fladdrar runt i vinden. Tvättade det igår och misstänker att höstvädret på nått sätt gör att den förbannade nytvättskänslan hänger i hur länge som helst. Sprött, torrt och elektriskt. Detta simpla störningsmoment sätter mig ytterligare ur balans på något sätt. Kommer upp till Elaine och känner att jag börjar få problem med det sociala. Kan inte förmå mig att sätta mig vid köksbordet direkt utan ställer mig och hänger vid diskbänken ett tag. När jag väl slår mig ner för konversation kommer orden ut grötiga och drypande av någon slags distanserad syrlighet. Vad i helvete är det som pågår, tänker jag och anstränger mig något jävulskt för att inte vara rakt ut otrevlig. Gör sorti och åker bort till Auto innan jag hinner åstakomma nått större klavertramp. Väl hos Auto slår jag mig ner i soffan och känner att kemikalierna gradvis börjar balanseras ut igen. Tård anländer och jag lyckas att halvgott presentera en idé jag filat på till ett av Autos riff. Känner mig därefter helt kreativt spenderad och som tur är styr Tård upp det hela med en briljant refräng till en av låtarna och Auto arrangerar och dokumenterar det hela. Allt som allt en hyfsad afton. Trots härdsmältan. Känner nu bara för att sjunka bort i natten med en fantasieggande film och en öl. Snokar runt febrilt online efter nått med substans och det hela slutar med att jag tankar hem Predators ("Rovdjuret 3"). Jeez...