En tråkig dag detta eftersom Enz kära farmor lämnade jordelivet i morse. Hennes hälsa hade varit skör under flera år så det var väl inte helt oväntat, men när sådana här saker händer så är ju logik en klen tröst. Enz kom hem från jobbet vid lunch.
Jag hade ju personligen bara känt hennes farmor i åtta år och kan inte hävda att vi var "nära", men det jag fick lära känna var en trevlig, lätt excentrisk och underfundigt humoristisk dam. Under de sista åren sa hon ofta att hennes högsta önskan var att jag och the Enz skulle gifta oss, och att det var väntan på detta som fick henne att kämpa på. Det nämndes med en humoristisk ton, dock med ett noterbart inslag av allvar. Mitt standardsvar i samma anda var att en vigsel förmodligen inte var en bra idé eftersom detta då skulle innebära att hon gav upp. Nu blev det ju inte så som tur var - hon stannade kvar i över ett år efter vigseln. Sov gott Sara.
Dagen avrundades mer glatt med syrrans tjugofemårskalas hos mina föräldrar. Enz stannade förståeligt kvar i U-port, medan jag hängde med släkten, åt stora kvantiteter mat och snackade skit med farfar. Gemytligt. Lyssnade på Wilcos senaste i bilen - kändes underligt upplyftande och passande. Som hand i handske med alla höstfärger. Kom hem sent, Enz låg redan och sov, nu blir det nog samma för mig. I morgon blir det visit hos Mahatma i Götet och fine indian dining. Godafton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar