onsdag, mars 03, 2010

Media är en skabbig hora

Det känns som om samhället just nu är på väg att bli fullständigt hjärndött. Allt handlar numera om ekonomi och allt som man översköljs med i media är noggrant planerat, avvägt och beräknat. Ingenting får utmana på riktigt, allt måste pleasa målgruppen och allt måste hela tiden vara MYCKET. Just detta "mycket" börjar bli extremt trist. Det känns lite som att samhället är ett barn som endast vill äta godis istället för näringsriktig mat och att dess föräldrar, som förut garanterade ett hälsosamt matintag, har ersatts av giriga kapitalister som konstant överöser barnet med ofantliga mängder billigt godis samtidigt som de i smyg lägger beslag på barnets veckopeng.

Allt detta "mediagodis" misstänker jag har gjort människor mentalt skeva. Om man snackar i psykologiska termer så kan man säga att media lider av s.k. histrionisk personlighetsstörning - dvs. "orimligt stora känslouttryck och uppmärksamhetssökande, behov av orimligt mycket godkännande och olämpligt förföriskt uppträdande" (Wiki).
Man får skvalet över sig 24/7 och folk tror sedan att livet bör vara som i ett TV-drama eller MTV Cribs. Ens problem bleknar jämfört med TV's tragedier. Ens glädjeämnen bleknar i jämförelse med celebriteters enorma framgångar. Vardag existerar inte ens i media, vilket gör att folk går runt och känner sig skamsna i all sin vardaglighet. "Vad gör jag för fel?" "Varför har inte jag tokiga sit-com grannar och pålagt skratt?" "Varför har inte jag bergochdalbanerelationer med alla i min närhet?" "Varför råkar jag inte ut för spännande äventyr?" Den histrioniska personlighetsstörningen börjar nu överföras till medborgarna. Har man inte "medialivet" så försöker man skapa det. Du ser fenomenet överallt - på nätet via bloggar (ahem), forum, facebook, myspace, du hör det på stan i caféer, i barer, på utestället, på bussar. Det finns överallt... Alla är "speciella", alla är "rockstjärnor".
Trots att jag känner mig extremt medveten av det hela så är det svårt att värja sig ifrån det. Jag känner att jag i vissa avseenden är en produkt av just detta tänk. Jag vill urvinna "det göttigaste" och sedan vältra mig i det. Tror inte det är hälsosamt i längden. Man har ju mer och mer insett att det egentligen är "resan dit" som är själva behållningen.

Hmmm... Känns som att något måste göras. Funderar på att införa strikta regler gällande mitt mediaintag. Man mår fan inte bra av skiten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar