Startnerver

Oh dear, verkar inte spela någon roll hur gammal man än blir - man känner sej alltid som en vilsen tioåring vid skolstart. Har varit knepigt nervig och orolig hela dagen. Konstigt. Har inte kännt något sådant alls inför det hela men fr.o.m. igår kväll började hjärnan flippa ur i hysteriska scenarion. Aaah, jag är för gammal för det här, jag kommer inte klara av det, jag kanske inte funkar med mina programkamrater, etc, etc... Fruktansvärt ocoolt och fånigt. Har fått mentalt bitchslappa mej själv flera gånger under dagen.

Det hela började med samling på Arenan vid niotiden. Cyklade ner. Det var typ samma slags info/underhållning som förra gången jag läste. Rätt meningslöst att närvara på. Noterade nått skumt - samma snubbe som var "fadder" till våran klass då jag började läsa media för nio år sedan var med i underhållningen på Arenan i kapacitet av kår/föreningsmedlem. Vafan!? Han måste alltså typ ha gått på skolan i tio år. Väldigt, väldigt weird. Man undrar ju vad han har för hållhake på CSN.

Gick sedan ner till högskolan tillsammans med nästan alla mina programkamrater samt tre "faddrar" som representerade vårat program. Väl framme gick vi till en sal och träffade våran programansvarige för information och registrering.

Och ja - klassen uppfyller alla fördomar du kan ha angående folk som läser data. Sjutton pers varav en tjej och resten killar. Stenhård nördfaktor men samtidigt verkar de flesta trevliga ändå.

Efter detta splittades vi upp i två grupper - dom som ville betala kåravgift och dom som redan gjort detta. Jag hängde på de fåtal som ville betala. Efter en runda till bankomat, kansli och till sist stället för inbetalning var det fixat. När vi återvände till tältet där vi lämnade våra klasskompisar fann vi att de gått iväg och käkat på någon restaurant i närheten. Jag tänkte "fuck it" och bestämde mej för att traska hemmåt, hämta upp cykeln vid Arenan, svida om till shorts och käka. Det hade blivit rejält varmt vid det här laget.

Återvände för ytterligare ett informationsmöte. Denna gång tillsammans med tre-fyra andra program. Det hela varade i en kvart. Gick ut från föreläsningen och kollade om våra faddrar stod och väntade med ytterligare information. Vare sej jag eller mina programkompisar såg dom. Några gick iväg och letade. Jag tyckte att det var dags att avrunda och cyklade hem. Klockan var halv två.

Har inte riktigt bestämt mej för om jag orkar hänga på kåraktiviteterna eller inte. Kan ju vara bra om man vill lära känna folk fort men samtidigt så är jag ju inte direkt nyinflyttad och har ju redan ett socialt nätverk här så det är ju inte direkt kris om det tar några månader extra att lära känna folk. Har svårt för att vara social i sådana sammanfösta och krystade sammanhang, men samtidigt kanske man bara borde luta sej tillbaka och glida med på färden. Hmmm. Sket iaf i kvällens aktiviteter. Får väl se om jag känner för att parta senare i veckan.

Hade fått både "Smoke" och "Blue In The Face" DVDerna med posten idag. Trevligt. Bestämde mej dock för att vänta med att se dom. Är alldeles för disträ idag.

Ryggövnings + kraftgång. Varmt som bara den. Varvade ner efter duchen med en kopp kaffe och lite slösurf. Eller ja, "varvade ner" är väl fel att säga. Har varit helspeedad hela dagen.

Kollade på en DVD med Tom Waits. Skitbra TV framträdande från 1985. Slumrade till lite.

Efter kvällsmat blev det några timmars GTA lir med Jowza. Ganska kul. Kände dock att jag inte riktigt var "med" i tankarna. Noja, noja.

Enzo kom hem från jobbet strax efter åtta. Vi kollade på någon romantisk komedi med Jennifer Aniston som gick på 9:an. Är inte mycket för romantiska komedier. Kunde hursomhelst inte riktigt fokusera på filmen. Hjärnan var i full skolstartsångestmode. Irriterande. Jag vet ju att och bara några dagar/veckor kommer jag att se tillbaka på det och skratta. Men vissa saker förändras som sagt aldrig...