Gårdagen blev allt bra, öh, ljummen? Hade funderingar på en massa aktiviteter men sov till 12:00, bloggade lite, sprang en vända (femman) och sen rann initiativförmågan ut i sanden. Enzo dök upp runt 18:00 och det blev tre Lost avsnitt (varav ett dubbelavsnitt så man kan säga att det var fyra) som vi halkat efter med. Fan va Lost sparkar röv förresten. Måste bara säga't. Igen. Sen gick Enzo te sängs och jag slöglodde på nån fesen American Pie spin-off, drack nåra öl och fick spö som faenz i GTA4. Skyller på ölen. Blev sur och bestämde att det var dags att lägga sej. Buhu.
Vaknade idag och brände av ett X Files avsnitt till frukost. När solen sken och allt. Kändes busigt.
Sedan togs en promenix i det ljuva vädret tillsammans med Enzolainen.
Hon började jobba 14:00, då drog jag och Mahatma iväg och spisade en fet hamburgermeny på Max. Testade glass med turkisk peppar sås och strössel. Det va rätt gott. Skumt.
Efter en sväng förbi en lokal godishandlare slog vi oss ner i min TV soffa, körde ett parti (jepp) GTA och småtjötade lite. Söft.
Nu sitter jag och lyssnar på Humble Pies självbetitlade tredje platta samtidigt som kaffebryggaren har fullt upp i bakgrunden. Den är lite av en doldis i Pies brokiga katalog. Inte min bryggare utan plattan. De två första plattorna är väl kända för sina rootsiga akustiska vibbar och plattorna efter för sina balls-out-blues-riff-rock-spark-rövs-boogie-jam exerciser. Den tredje däremot är som en övergång mellan de två stukena. Soft men med elektriska instrument, goa låtar och en del spaciga episoder. Och rösten. DEN rösten. Steve Marriott. Man får ståpäls. En av de absolut bästa rösterna någonsin. Lika delar soul och rock & roll. Jaja. Kontentan är att jag gillar skivan som faen.
Hä, dax för lite kvällsmat. Känner att jobbångesten kommer krypande...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar